Hej på er!
Alltså jag är så lättad så att det inte är klokt. Jag var ju på mammografi i förra veckan och sen dess har jag haft en klump i magen. Jag vet faktiskt inte varför jag varit extra orolig över svaret just den här gången. Kanske är jag lite extra känslig eftersom det har varit så mycket känslostormar inombords kring Covid-19 det senaste året eller så handlar det om att undersökningen blev senarelagd några månader på grund av pandemin. Det kändes olustigt. Jag hann till och med att fundera på att om beskedet skulle vara det värsta, skulle jag då dela med mig av min resa här på bloggen? Jag kom fram till att det var svårt att svara på det nu innan, så jag droppade det.
När posten kom idag och jag såg brevet fick jag hjärtklappning och blev alldeles darrig. Jag visste att jag skulle få ett svar per post oavsett om det var positivt eller negativt. Jag var så stirrig så jag såg inte det som stod i rött. Istället var det texten ” Nästa kallelse till mammografi” som jag tog in och jag hann att tänka att “ja men det måste kanske betyda att det är ett positivt svar”. Sen i nästa steg såg jag det röda och jag blev sååååå himla glad och lättad. Jag vet att min splitvision inte är den bästa men det här tog nog priset.
Alla de här “besiktningarna” som jag kallar dem för; mammografi, gyn och tandläkaren mm är mer förenade med oro nu än vad de var när jag var yngre och det är väl kanske inte så konstigt, men de är så viktiga och jag skulle aldrig boka av en tid för att jag är rädd för vilket svar jag ska få.
Nu har vi öppnat en Crémant och skålar för det positiva svaret. Det blev ett firande i stället för träning och det tycker jag känns som en bra prioritering just idag.
Var rädda om er!!!
KRAM!
