Hej Hej!
Jag tänkte vi skulle snacka lite om mig… och om saker ni kanske inte vet. Jag brukar ofta skriva om vad vi gör men sällan om hur jag är. Here we go!
Vet ni att:
- min favoritfilm är Die Hard 2. Jag kan inte längre räkna hur många gånger jag har sett den men varje gång jag ser den så är det som att jag ser den för första gången. Yippee ki yay motherfu**er.
- jag älskar potatis i alla former. Jag äter också gärna rå potatis under tiden jag lagar mat. Det har gått i arv i rakt nedåtstigande led till min dotter Vendela ha ha. Mina söner äter inte potatis idag eftersom de fick äta så mycket potatis under sin uppväxt. Stackars barn…
- jag älskar lakritspipor. Ni vet de där med rosa strössel på själva pipan.
- jag tycker att fötter är läskiga. En gång i tiden ville jag bli fortvårdsterapeut… hur tänkte jag då?
- man får inte ta på mina knän eller på min haka. Sjukt obehagligt!
- jag är lojal och tror gott om alla människor, ibland mer än vad som är rimligt. Jag är naiv och tror att alla vill oss väl. Det ska mycket till för att jag ska tappa förtroendet för någon så när det sker då har man passerat alla gränser.
- jag kan vara sjukt långsint om man sårar mig eller mina nära och kära och jag tappar förtroendet för någon. Så don’t mess with us!!!
- jag är lat. Jag tar ofta de enklaste vägarna vilket är bra när jag jobbar. Jag krånglar inte till det. Hemma kan den där latheten få en annan innebörd ha ha…
- jag sover lika mycket och länge som en tonåring. Jag har ännu inte knäckt koden till varför man ska gå och lägga sig när man är pigg och gå upp när man är som tröttast. Konstigt i min värld. Därför “slumrar” jag så fort tillfälle ges. Jag kan sova överallt.
- jag gråter sällan direkt när något allvarligt händer. Då blir jag bara fokuserad men fulgråter på skolavslutningar, till Sofias änglar eller när någonting bara är fint.
- jag är grym på att fickparkera. När vi bodde inne i Visby innerstad så hade jag inget val. Det var bara att träna på inför allmän publik och efter ett tag så satt det. Nu har jag inte fickparkerat på ett tag men jag tror att jag fortfarande har det.
- jag är vidskeplig. Jag lägger aldrig nycklar på bordet, går inte under stegar och spottar alltid tre ggr över vänster axel om en svart katt korsar min väg. Men om sanningen ska fram så spottar jag även om det kommer vilken katt som helst och då kör jag dubbelt spott. Sex ggr. Man vill ju vara på den säkra sidan.
- jag liftade alltid i tonåren. Ofta själv; när jag skulle till kompisar, när jag skulle till jobbet eller bara för att… tiderna förändras. Idag skulle ingen i yngre tonåren lifta omkring som vi gjorde då.
- jag trillar omkull jämt. Jag har så dåliga ledband i mina vrister och kan snubbla på ingenting. Jag har slagit mig rejält flera gånger och senast pajade jag ett objektiv när kameran slog i backen. Vad kan man göra åt uttänjda ledband?
- och det här tror ni kanske inte… att jag är dålig på att kallprata. Som lite yrkesskadad inom HR så vill jag gärna komma till pudelns kärna direkt och prata om saker på riktigt. Men jag har insett att det hör till allmänt hyfs att man pratar om lite av varje innan man tar nästa steg.
Ja, det här är vad jag hade att bjuda på idag :-).
Vi hörs!
KRAM!