IBLAND STANNAR LIVET UPP LITE OCH MAN FÅR EN SMÄLL…

Jag brukar ofta skriva om att man ska njuta av livet, ta tillvara på det som kommer till en och tänka ”här och nu”. Vi är rätt bra på det och vi hänger gärna med på allt som är kul och trevligt och njuter så mycket vi kan. Men vi har också fått ta en del smällar under åren men den som kom den här veckan är den värsta.

Per började få ont i ena vaden i början på veckan. Det har sen blivit lite värre för varje dag men inte mer än att han har kunnat vara med på det vi planerat. Först trodde han att det var en muskelbristning eftersom vi tränade ett pass i söndags men han sa att det kändes annorlunda. Igår var vi bjudna på ett poolparty hos grannarna men magkänslan sa oss vi skulle åka in till akuten och vi lämnade återbud med kort varsel. Efter blodprovstagning och ultraljud, och många långa timmar senare så fick vi beskedet att Per har fått en blodpropp i ena ljumsken. Ett jobbigt besked att få. En blodpropp där kan vara farligt. Den kan börja vandra och sätta sig exempelvis i lungorna. Så nu har han fått blodförtunnande och ett halsband att ha om halsen ifall om det skulle hända något. Sen ska han utredas om vad som kan vara orsaken till att han fått denna blodpropp.

Tänk vad snabbt förutsättningarna kan ändras. Nu ska han förvisso leva på precis som vanligt, han har som sagt fått blodförtunnande och han har inga restriktioner men man får verkligen en riktig tankeställare kring vad som är viktigt här i livet. Vi skulle egentligen åka till Fårö i morgon och stanna i ett par dagar för ett härligt födelsedagsfirande men det har vi ställt in. Vi är lite för omtumlade för att kunna koppla av. Nu vill vi bara vara hemma ett par dagar och landa.

Även om väntetiden på akuten igår var lång eftersom vi inte direkt var ensamma där så har han blivit så proffsigt bemött. Deras tålamod är beundransvärt. Det är allt från äldre med diverse ålderskrämpor och ungdomar som på fyllan har cyklat hem från Kallis och kört i diket, till barn som trillat och slagit huvudet. Och de bara jobbar på… Vilka hjältar! Och vilken hjälte han är min Per. Den största av alla!!!

Var rädda om er och ta hand om er!

KRAM!