Åh tack vad glad jag blir! Tack också för att du tittar in :-). Ja, jag fick en hälsporre förra våren och gick då på behandling hos en naprapat några gånger, köpte ett par nya bra gympaskor som jag använde i vardagen, och en mountainbike så att foten fick ”vila” under rätt lång tid. Under hösten har jag kunnat börja gå powerwalks igen, lite försiktigt i början för att sakta öka på med vilodagar emellan. Nu känner jag inte av det längre men jag är noga med att inte gå i dåliga skor. Hoppas att inflammationen ger med sig för dig och ha en fin helg när den kommer. Kram //Tina

Ja, den är verkligen jättegod. Gillar när det inte så galet sött. Ha en fin avslutning på veckan! Kram //Tina

Såå gott med semla 😃 Jag vill bara säga att jag tycker om din blogg väldigt mycket!!
Jag vill minnas att jag läst att du har haft hälsporre? Har du någon känning av den fortfarande? Jag har också haft hälsporre och har fått en inflammation i min ljumske då jag överansträngt mig av att gå på tå när jag inte kunde sätta ner hälen.

Trevlig kväll!!
Malin

Hm… visste inte att det var en låst artikel men här kommer lite guidening. Inte till receptet rakt av men hur han tänker… – ”Vi jäser våra bullar lite mindre, jag tycker att det är mer delikat med en bulle som är fast men ändå mjuk. När vi började göra vår semla så tyckte jag att det var gott med mandelbitar i. Det föll sig naturligt att göra dem själva. Vi skär våra mandlar för hand för att bitarna ska få en bra storlek. Varken för fint eller för grovt, i mixer så blir det fel textur. Vi blandar mandelmassan med vaniljkräm för att få den mjukare och lite mildare. Sedan har vi i mycket finriven rostad mandel i. Grädden vispar vi alltid för hand på slutet för att få ett bra resultat. Det är superviktigt.” Jag vet också att Stefan säger att semlan ska serveras nytillverkad. Den blir aldrig som bäst om den åker in i kylen först. En bit på vägen hoppas jag 🙂 Kram //Tina