PLÖTSLIGT HÄNDER DET…

Idag kom det till mig… att det var dags att dra på mig träningskläderna och bege mig ut. De senaste veckorna har jag hittat på alla möjliga skäl för att skjuta upp min ”come back” vad gäller min träning. Det har antingen blåst för mycket, regnat, varit för varmt, PMS på gång,  allmänt dåligt humör, upptaget Spotify, förlagt träningskläderna, allmänt missnöjd… ja listan kan göras lång men nu har jag verkligen uttömt allt så det var bara att bita ihop/ta ett djupt andetag (och jag börjar bli bra på det :-)) och ge mig i väg. 

Det var tungt som bara den, precis som förväntat men det som får mig att gå igång när jag springer är klassiska schlagerlåtar… ”Tusen och en natt” med Charlotte Perelli, ”Kom hem” med Barbados, ”Eloise” med Arvingarna och ”Genom allt” med Carola. Helt galet för jag är verkligen ingen fantast av schlagerlåtar alls men att springa till är de oslagbara för mig! Det är något med takten som harmonierar med mitt löpsteg uppenbarligen. 

Nu är jag i alla fall igång och det känns faktiskt riktigt bra trots att mitt huvud är fyllt av schlagerlåtar. Alla medel är tillåtna i sådana här sammanhang, eller hur :-).

KRAM!