Allmänt

VÄLKOMMEN 1:A ADVENT…

Dagarna bara flyger iväg och tiden springer ifrån mig hela tiden känner jag, men idag har vi alla fall fått till adventspiffet efter att ha jagat efter amaryllis, tallkvistar, hyacinter och mossa en bra stund. Högvilt här på Odenplan idag och ett tag trodde jag faktiskt att vi skulle bli utan.

Men nu är allt på plats inför morgondagens 1:adventsfirande med alla ungar och jag kan andas ut.

Hur har ni det? Är ni i fas? Jag tänker varje år att jag ska försöka att vara ute i god tid men det skiter sig varje år, så dagen innan 1:a advent springer jag omkring som en galning och försöker att hitta allt som jag har tänkt att fixa; allt från adventsstjärnor till adventsblommor. Nästa år måste det bli ändring.

Jag ville bara titta in och säga hej även om det är sena timmen… Ha nu en fin 1:a advent så hörs vi!

KRAM!

NU ÄR JAG HEMMA IGEN…

Idag lämnade jag ett regnigt Norrköping för att landa in i ett lika blött Stockholm och nu är jag hemma igen efter ett par riktigt bra jobbdagar. HR Business som jag tillhör och vårt HR Service Center som finns just i Norrköping sammanstrålade för att teama ihop oss så att vi får förutsättningar att kunna göra stordåd tillsammans framöver. Och vilka härligt kreativa dagar vi haft. Det fanns plats för en hel del roligheter också och det var så kul att kunna ses igen efter alla begränsningar som funnits under pandemitiden.

Vi som tillhör Arlanda möttes upp på Centralen och tog tåget som kom och gick i tid. Inte alldeles självklart efter de senaste dagarnas snöoväder.

Jag blir så lycklig när jag landar in i den här stan. Jag bodde och pluggade här ”back in the days” och det känns som att jag kommer hem igen när jag kommer hit. Så fint att spårvagnarna fortfarande finns kvar. Minns att det var klurigt i början att hålla koll på dem när man körde bil men man lärde sig.

Vi checkade in på Elite Grand Hotel och sen var det fullt upp med aktiviteter av olika slag. Bästa chefen höll i trådarna tillsammans med sin chefskollega och som vanligt när man är iväg så blir det en hel del god mat, fika och godis. Grymma dagar!!!

Under eftermiddagen var det dags att säga hej då för den här gången och vända hemåt. Tåget ”gick som tåget” och vi gled in på Stockholms Central enligt tidtabell. Så skönt att det inte blev en massa strul.

När jag kom hem så möttes jag av Per som kom hem igår kväll efter en vecka på Gotland. Härligt att han är hemma igen. Det blev så himla tomt och trist mot slutet men nu är ordningen återställd och allt är som vanligt.

I morgon blir det jobb på Arlanda och sen är det dags att rulla in mot helgen. 1:a advent väntar ju runt hörnet så det ska fixas och donas en del här hemma.

Vi hörs!

KRAM!

DEN SISTA SOMMAREN…

Idag är det precis ett år sedan min pappa somnade in. Det här året har gått både fort och sakta. Det känns som alldeles nyss men när man tänker på allt som hänt sedan förra året så känns det som en evighet sen. Saknaden är stor… särskilt idag men jag tänker tillbaka på de fina stunder som vi faktiskt fick tillsammans på slutet. Pandemin ställde ju till det för oss. Vi blev snuvade på att umgås och vi träffades inte inomhus under drygt ett år men mina föräldrar klarade sig lyckligtvis undan Covid under den tiden. När vi väl fick träffas på riktigt igen så fick vi flera fina stunder ihop där vi pratade om minnen från förr. Då levde han upp och det är de stunderna jag har med mig idag.

Den här bilden är från den sista sommaren med pappa. Det är midsommarafton, vi är i stugan i Gnisvärd och alla i familjen var samlade. Han var lite frusen och lite trött men han hängde med. Strandstugan var hans happy place och det är när man är där som han känns som mest närvarande.

Dagen när pappa somnade in var novembergrå och disig men idag snöar det för fullt och marken är täckt av snö. Jag tror att han har haft ett finger med i spelet för att den här dagen ska bli lite ljusare för oss. Ja så är det nog…

Ha en fin söndag vänner!

KRAM!

DÅLIG UPPDATERING, EN KVÄLL PÅ GRODAN OCH VI HAR HAFT INBROTT…

Fy vad jag har varit dålig på att uppdatera den senaste tiden. De senaste dagarna har jag varit riktigt risig så jag har inte haft någon energi över till annat än det viktigaste. Vaknade med feber häromnatten som övergick i ont i halsen och sen en klassisk snuva. Men det känns som att det vänder nu. Jag tror inte att det är Covid för det har jag haft två gånger och det har känts helt annorlunda. Jag kan inte sätta fingret på vad det är när man har Covid; det är bara en väldigt speciell känsla och trötthet som inte liknar något annat och så känns det inte nu.

Men innan jag blev sjuk så sammanstrålande jag med vackra vänner för en AW på Grodan. Den klassiska krogen som ligger vid Stureplan. Och vilken rolig och härlig kväll det blev! Jag hade förvisso inte förväntat mig något annat med det här gänget. Fina samtal varvat med galenskaper och skratt. Jag är så glad över att jag har dessa fina vänner i mitt liv.

Jag äskar Grodans meny! De har allt som jag gillar.

För mig blev det en Moules med vitlöksbröd. Jag älskar Moules! Den enda nackdelen med den rätten är att den är så förbaskat svår att äta med värdighet. Gott för mig men inte så trevligt för de som sitter runt omkring kanske.

Och vad ska jag säga om de här stjärnorna då! Vilket dreamteam som tog oss till en nivå utöver det vanliga. Vilka underbara historier vi fick ta del av. Vi skrattade så att vi grät!!! Och vilken service… 10/10.

Det var jobbdag dagen efter för oss alla så vi fick se till att runda av i tid och tur var väl det för annars hade vi väl fortfarande suttit kvar haha.

Så till inbrottet… Vår gata är känd för att vara superlugn och det har inte hänt något här under de dryga sex år som vi har bott här. Jag har alltid känt mig trygg här. I förrgår när jag skulle gå ut en kortis för att hämta luft så stod det en främmande snubbe och tryckte i ett hörn på vår innergård och jag hörde att en av grannarna sa till honom att gå därifrån eftersom han inte bor här. Jag såg sen att han gick ut genom porten efter mig. I går fick jag reda på att det varit inbrott i vårt hus där man kommit över nycklar till källarförråden så förmodligen var den där snubben inblandad i det hela. Så förbaskat obehagligt! Nu har vi inte vi något av värde just i våra förråd och styrelsen har agerat snabbt med extra bevakning i huset och byte av lås så tjuveriet var ogjort. Dessutom bor jag granne med en polis så även om det är obehagligt så känns det ändå tryggt.

Nu ska jag snart gå ut en sväng. Bäst att passa på innan snön kommer. Sen ska jag nog tända en brasa och krypa upp i soffan under en filt med en kopp te. Ja så får det bli! Vi hörs!

KRAM!

ETT LITET MIRAKEL ÄR PÅ VÄG…

Vet ni… för några veckor sedan fick vi ett fantastiskt besked! Ett litet mirakel är på väg till vår familj. Johannes och hans Viktoria ska bli föräldrar för första gången under nästa år. Jag ska bli farmor igen, Per blir bonusfarfar återigen och lillpojken och det lilla flickebarnet ska få en liten kusin. Visst är det underbart! Tänk att mina barn är så stora så att de nu får egna barn. Det är hisnande när man tänker på det och det är så svårt att greppa att tiden har gått så fort.

Välkommen till oss älskade lilla underverk! Vi ska älska dig till månen och tillbaka.

Här hemma har det inte hänt något speciellt idag förutom att jag vinkat av Per som är på väg ner till Gotland några dagar. Jag tycker inte om avsked och nu är det så tyst och tomt här hemma. Vemodigt… Jag som alltid har varit så beroende av att ha egentid verkar ha blivit helt omvänd. En timme eller två räcker visst nuförtiden. Men jag ska nog kunna sysselsätta mig. Ett par vänner till mig hörde av sig och ville ses så vi ska träffas på en AW i morgon kväll. Jag har också ett par intensiva jobbdagar på Arlanda framför mig, ett par jobbdagar i Norrköping i början på nästa vecka och så ska jag träffa de små något också har jag tänkt. Ja, det ska nog ordna sig.

Ha en fin fortsättning på veckan. Vi hörs!

KRAM!

EN ITALIENARE HAR FLYTTAT IN PÅ ODENPLAN…

Innehåller en reklamlänk till Lindex.

Jag har ju alldeles glömt bort att berätta om min kväll tillsammans med en av mina äldsta vänner. Alltså jag menar inte att hon är gammal utan att hon är en av dem som jag har umgåtts med i hur många år som helst. Sen tonårstiden närmare bestämt. Ja lite gamla börjar vi kanske att bli… men det vill vi inte kännas vid.

För ett par veckor sedan så möttes vi upp utanför Esperanza; en italiensk restaurang som låg på Drottninggatan tidigare. Jag har aldrig varit där men Maud hade hört att den skulle vara bra och nu när de har flyttat till Odengatan, precis vid Odenplan så bokade vi ett bord.

Vi beställde in varsitt glas av deras egen Prosecco.

Maffigaste lampan hängde ovanför oss!

Restaurangen var mysig och servicen var bra. Vi fick in lite bröd och deras egen olivolja under tiden vi väntade på maten som vi beställt in; jag beställde en Ravioli Burrata och Maud en Pasta Vongole. Gott!

Just vid Odenplan är det lite skralt med bra restauranger tycker jag. Tranan är ju en favorit och lite längre bort ligger Tennstopet, Tennstopet Grill och Musslan men i övrigt så får man leta sig upp bland gatorna runt omkring. Så välkommen Esperanza säger jag.

En mysig kväll, som alltid när jag hänger med Maud! Vill också passa på att tipsa om min svarta blus som jag klickade hem. Jag fastnade inte på bild just då men jag ska visa den någon dag. HÄR finns den i alla fall.

Nu har den här måndagen snart rasslat förbi. Jag har jobbat hemma idag och det kommer jag göra även i morgon men sen blir det ett par dagar på vift. Idag har jag även bokat min första jobbresa sedan pandemin startade så i nästa vecka åker jag till Norrköping för jobb i ett par dagar. Det ska bli sååå kul! Innan pandemin så tyckte jag att jag mest for runt överallt och aldrig riktigt landade ner i lugn och ro och nu blir jag alldeles sprallig av att boka en jobbresa. Tänk så det kan bli…

Ha en fortsatt fin måndagskväll. Vi hörs!

KRAM!