ÄNTLIGEN HÄR…

Så kom den då till slut, på riktigt. Den efterlängtade våren. Trots att jag snörvlar och allergin är som värst just nu så älskar jag den här tiden på året. Visby börjar sakta vakna till liv nu. Restaurangerna bygger upp sina uteserveringar, kiosken och glassbaren i hamnen har öppnat och människor strosar runt i Almedalen och bara njuter. Underbart!

Två dagars jobb och träning är nu avklarade så i morgon efter jobbet skall jag unna mig lite vila. Och som jag skall njuta av den för fy fasen vad jobbigt det är att träna. Mitt mindset är verkligen en katastrof… När jag tränar kan jag verkligen inte tänka några andra tankar än ”tråkigt” och ”jobbigt”. De orden far som ett mantra genom min hjärna hela tiden. Hur tusan gör man för att kunna tänka vettiga tankar när man springer? Alla skriver ju på sociala medier om hur fantastiskt skönt och härligt det är att springa. Kan det verkligen vara sant? Eller så är det kanske så att jag saknar en gen… springgenen… 

Nu det dags att avrunda den här härliga tisdagen och jag är trots allt väldigt nöjd med mig själv som ändå kämpar på trots en taskig inställning.

KRAM!