ATT SÄGA HEJ DÅ…
Så var då dagen här, när det var dags att säga hej då till son nr 2 som flyttar upp till Stockholm idag. Jag lyckades faktiskt klara av att säga ”hej då” utan att tårarna kom för jag är så galet glad för hans skull. Det är nog mest känslan av vemod som känns starkast; att ännu ett av barnen flyttar hemifrån på riktigt. Precis som det skall vara men det blir ju så tomt när de flyttar. Men vid det här laget så vet jag i alla fall att man vänjer sig så småningom. Och vi pratar ju om Stockholm ha ha… Det ligger ju inte på andra sidan jordklotet direkt :-).
Idag på bjöd jag Johannes på lunch på H10. Det blev Ceasarsallad med räkor för oss båda och den var så vansinnigt god! Jag åt alldeles för mycket och höll på att totalt gå i däck när jag kom tillbaka till jobbet. Man får ju passa på att bjuda honom på ordentlig mat nu när man kan, för framöver så är det väl nudlar och vatten som gäller för honom i livet som fattig student.
Lycka till i storstaden Johannes!
KRAM!