EN KLASSIKER…

I kväll har jag och P ätit middag på Lindgården och det är minsann minst 25 år sedan jag var här sist. Jag tror ta mig tusan att det fortfarande är samma meny nu som då. Det här är ett klassiskt ställe som många har en relation till på något sätt. För min del så var den här restaurangen det finaste man kunde gå på när jag var liten och det roliga är att allt ser precis likadant ut idag som det gjorde då. Till och med servitriserna har samma approach idag; de liksom smyger omkring i sina svarta kjolar och vita blusar och är helt osynliga. På något magiskt sätt så har man utan att man märker det beställt in mat och dryck och helt plötsligt är de tomma tallrikarna borta och en kopp rykande kaffe står på bordet tillsammans med en chokladtryffel och man fattar inte riktigt hur det hela gick till.
Kvällen tillbringade vi tillsammans med Johannes, Vendela och deras pappa med sambo.
En Tournedos tillsammans med murkelsås och primörer. Hur ofta finns det på menyn nuförtiden? I kväll dök den plötsligt upp och då var valet självklart :-).
 Kan inte låta bli att avsluta det här inlägget med den här underbara katten. Den låg där mitt i gatan och bara hade det allmänt bra när vi stannade till för att parkera våra cyklar innan middagen. Jag gillar verkligen katter; de är egensinniga och gör precis vad de vill. Jag skulle också vilja vara som en katt!
Tack för en härlig kväll med god mat och härligt sällskap!
KRAM!

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras.

No Comments Yet.

Previous
SISTA STRANDDAGEN…