UPPVAKTAD…
Med ett riktigt lureri blev jag uppvaktad av ett helt gäng härliga kollegor idag. Jag trodde att jag var en del i uppvaktningen av en arbetskamrat som skulle sluta men helt plötsligt var jag mitt i en uppvaktning av mig själv. Underbar blåsning! Tänk att alla dessa fina människor har varit med och lagt ihop till en present till mig; presentkort hos Åsa Lindström. Jag är ju ett stort fan av hennes vackra muggar och nu kan jag fylla på vårt förråd.
Den vackra vasen och de fina blommorna fick jag från jobbet och gravyren har Lotta Ingelse (som har målat flera av de tavlor vi har här hemma) gjort.
Vissa tycker att det är jobbigt att fylla år. Det tycker inte jag! Jag tycker det är roligt och jag har aldrig märkt av någon som helst åldersnojja. Att åren går kan vi ju faktiskt inte göra något åt alls och jag har bättre för mig än att lägga energi på att gå och tänka på det hela tiden. Det är inte alla som får vara med så här långt på livets resa och jag är himla glad över att jag har fått vara med så här länge. Det är väl värt att fira om något! Tänk på det om nu den där nojjan skulle trilla över er någon gång.
Fast lite läskigt är det att det gick så fort…
 |
| Typ 47 år sedan… |
KRAM!
Du kanske också gillar
