DET BÖRJAR KÄNNAS NU…

Idag kom det över mig att det inte är så länge till som jag kommer att vandra genom Visbys vackra gränder på väg till jobbet. Den här tiden på året är så härlig; solen letar sig ner mellan husen redan tidigt på morgonen och vinterstängda restauranger och butiker börjar så smått att vakna till liv igen. De har inte öppnat riktigt än men man kan se att det fixas och donas innanför dörrar och fönster och inom kort kommer uteserveringarna att poppa upp som svampar ur jorden. Det här kommer jag att sakna…
Någon jag också kommer att sakna är min älskade Vendela… I morgon skall hon åka med sin pojkvän till Dominikanska Republiken. Förvisso bara två veckor men hon har aldrig varit borta så länge på egen hand och de reser inte charter… Som mamma oroar man sig för allt; att hon skall bli sjuk därborta, att hon skall bli biten av de där farliga myggorna som de varnat för hela vintern (inte för att hon är gravid men ändå), att det skall bli jordbävning, att den där ”simma-med-delfiner-födelsedagspresenten” inte var en sån bra idé som jag trodde för att delfinen kommer att bita henne, att de skall bli rånade om de går utanför resorten, att hon som älskar höga vågor kommer för långt ut från stranden och inte kan ta sig in, att hon skall bli biten av en haj eller tappar bort passet så att hon inte kan komma hem. Det finns ju typ 100 saker som en mamma kan oroa sig för…
Men jag skall försöka lägga band på mig och tänka på hur det var när jag vid hennes ålder, i mitten på 80-talet reste till dåvarande Sovjetunionen utan att blinka. Klart att hon skall åka iväg och ha kul men det är tufft för en hönsmamma :-).
Ha en fortsatt fin Lill-lördag!
KRAM!

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras.

No Comments Yet.

Previous
EN KVÄLL PÅ THE WINERY…