DET KÄNNS SÅ KONSTIGT ALLTING…

Hej på er!

Vissa dagar rullar på rätt ok tycker jag trots att pappa inte finns här hos oss längre men andra dagar känns det tyngre. Igår hade vi bouppteckning och det är också en aktivitet som gör att saker och ting kommer upp till ytan igen. Nu gick det jättebra och min mamma har stenkoll på allt så jag behövde inte alls bidra med något men det blir ändå så påtagligt att något inte är som det brukar vara.

När allt var klart gick vi tillsammans med min syster och köpte några ljus, och sen vidare bort till kyrkogården.

Mamma och min syster har varit vid stugan i Gnisvärd och plockat stenar på stranden som formats till ett hjärta. Det hade pappa gillat! Nästa steg är att bestämma hur det ska se ut här framåt med gravsten osv. Det känns så konstigt allting men vi tar ett steg i taget…

När det började regna gick vi hemåt igen…

Det var då… en stolt pappa med sina döttrar som uppenbarligen gillade leotema (bild lånad av mamma).

Idag har det varit full rulle jobbmässigt men på lunchen tog vi en paus och gick en promenad ner till stranden. Det har blåst så mycket att det blivit ett högvatten som är helt galet. Och mer blåst är det på väg. Det har redan börjat märker vi. Det skakar och brakar utanför huset och det ska visst eskalera och nå sin kulmen i helgen. Snälla ge mig sol och lugna vindar. Det kan vi väl vara värda nu när vi har ställt in vår resa. Inte regn, blåst och rusk som det är nästan var och varannan dag nu. Morr!

Ett Yinyogapass och en god middag fick mig ändå på lite bättre humör.

Ha en fortsatt fin kväll!

KRAM!