ETT VACKERT FARVÄL…

Hej på er!

Ja det blev några dagars frånvaro här inne på bloggen. Alla barnen har droppat in här på ön de senaste dagarna och det har varit fint att få vara tillsammans. Igår samlades vi alla i det lilla kapellet som ligger i närheten av mamma och pappas hus och pappa hade fixat finaste vädret till oss. Solen strålade från en klarblå himmel och det var inte speciellt kallt ute heller. Det lilla kapellet fylldes snabbt av släkt, vänner till mamma och pappa och barndomsvänner till mig och min syster och allt var så vackert där inne.

• 

• 

• 

Solen bröt igenom och strålade in genom alla vackra kyrkfönster. Annelie Roswall som i alla år varit en del av Ainbusk tillsammans med Bittis Jakobsson, Josefine och Marie Nilsson och som är en vän till familjen sjöng så vackert; bland annat ”Ser du månen där du är i kväll? (Tillsammans igen)”. Ni vet den där låten som Thomas Stenström brukar sjunga och som han sjöng på Svenska hjältar-galan igår. Annelie och Bittis sjöng även på bröllopsfesten när jag gifte mig med barnens pappa för 100 år sedan och jag är så otroligt tacksam för att just Annelie sjöng på min pappas begravning.

Prästen var fantastisk och även om det var så sorgligt allting så blev det aldrig så där tungt och mörkt som begravningar ibland kan vara. Det var vackert och jag tror att min pappa log där uppe i sin himmel och kände sig trygg med att vi alla har varandra och att vi kommer att klara oss fint framåt även om det kommer att finnas många stunder av ledsamhet och saknad.

Det blev ett vackert farväl!

Idag har vi alla varit hemma hos mamma igen och firat hennes födelsedag i efterskott. Som en fin vän skrev till mig häromdagen; glädje och sorg går i armkrok… och så är ju livet verkligen. Nu är vi hemma igen och här sitter jag och Per i soffan och njuter framför brasan med ett glas rött. Ungdomarna lagar middag till oss ikväll så vi kan bara koppla av vilket känns väldigt lyxigt.

De här dagarna kunde fasiken inte ha blivit vackrare och finare! Jag är så tacksam för allt även om pappa saknas oss.

KRAM!