IDAG HAR VI TAGIT HAND OM VARANDRA…

Hej på er!

Jag vill börja med att återigen tacka er alla som på olika sätt har hört av er. Jag har fått så många fina hälsningar de senaste dagarna och jag uppskattar varenda en. Jag har tyvärr inte hunnit att svara er alla än för tiden räcker inte riktigt till, men det kommer.

Ja idag har vi tagit hand om varandra min mamma, min syster och jag. Allting känns ju så konstigt… ibland gråter vi en skvätt, och ibland skrattar vi ihop. Båda delarna behövs nu när vi ska ta oss igenom de här första sorgliga dagarna, och även senare för den delen…

Mamma ville bjuda oss på lunch idag så när den värsta lunchrusningen lagt sig så promenerade vi ner till Hotel Kokoloko som ligger en bit söder om Visby ringmur.

Sen tog vi en biltur ut till stugan i Gnisvärd och fick lite frisk havsluft. Det hade pappa älskat för det bästa han visste var att åka dit. Vi vaknade ju upp till ett vitt Gotland i morse så det var riktigt kallt och ruggigt vid havet idag men solen strålade från en klarblå himmel vilket vi verkligen behövde just idag.

Lilla mamma!

Vi tog en sväng förbi vårt hus där jag inte bor den här svängen. Jag bor istället hos mamma nu när jag är här nere på ön.

Som avrundning på vår lilla biltur så körde vi förbi gården där jag är uppväxt.

Det är så många minnen som sköljer över mig när jag stannar till här och jag älskade verkligen att växa upp här bland en massa människor och djur. Det fanns allt från hundar och katter till höns, lamm (som vi här på Gotland kallar får), kor och hästar här på gården. Det var alltid huset fullt men nu är det andra tider och gården är såld sedan många år tillbaka.

Nu är vi hemma igen och i kväll ska vi prata ihop oss allt möjligt inför att vi i morgon ska till begravningsbyrån och på onsdag reser mamma med mig upp till Stockholm och stannar över advent. Det tycker både hon och jag känns så bra! Min syster och hennes man håller ställningarna här hemma i mammas hus under tiden.

Mamma fixar och donar här i köket nu när jag sitter och bloggar. Hon älskar att pyssla om oss och det är nog lite terapi för henne också för då känner hon nog att något känns lite som vanligt.

Ha en fin måndagskväll!

KRAM!