VACKRA TING…

Jag är så svag för vackra saker. Ser jag något jag tycker är fint så måste jag verkligen lägga band på mig och tänka till om det är något som får plats hemma hos oss eller om det är något som jag vill byta ut innan jag köper. Nu har jag turen att vi har en gammal dörröppning i vår lägenhet som gjorts om till en hylla med sex hyllplan så helt plötsligt fick jag utrymme för att kunna fylla på med vackra grejer.

Nu när jag varit sjukskriven så har jag bestämt mig för att jag ska ha ett mål med mina dagliga promenader och då har det ofta fått bli en promenad till någon inredningsbutik. Inredning är något som jag gillar att hålla på med; jag är inte särskilt duktig på det men jag tycker att det är kul. Intresset är något jag prioriterat bort under lång tid men nu bestämde jag att det ska tillbaka i mitt liv.

Häromdagen hittade jag till exempel så fina glasunderlägg med vin- och champagnetema. Vi har likadana men med filmstjärnetema i vårt hus på Gotland.

Jag har hittat en vacker skål…

… ett fat och en träburk med lock. Per undrade vad jag skulle ha i burken men det vet jag inte. Den är inköpt bara för att den är fin.

Vi har också ett gäng champagnekupor som vi har haft jättelänge. De är helt värdelösa att dricka champagne ur; bubblorna försvinner direkt men de är för vackra för att gömmas i ett skåp…

… så såhär ser det ut just nu. Jag är på jakt efter en box/låda i mässing, en bokhållare och några detaljer till som jag inte riktigt vet än vad det är. Men jag kommer att veta det när jag springer på den. Längst ner kommer vi att ha ved och en brandsläckare.

Fortsättning följer…

I veckan har jag varit på Arlanda och hälsat på. Det kändes fint att få komma dit igen. Jag har haft flera dagar som har varit riktigt bra men så kommer det någon skitdag emellan då och då. Idag har jag varit hos läkaren för uppföljning och mitt blodtryck låg fint så de höjningar jag hade bedömer hon berodde på stress. Blodsockret ska följas upp med ny blodprovstagning i nästa vecka men hon tror att det är likadant med det; att det var förhöjt på grund av stress. Jag kommer att vara sjukskriven även nästa vecka; då väntar naprapatbesök och så ska jag testa att gå till gymmet igen sen ska jag börja smyga igång med jobbet.

Alltså jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att det skulle ta så här lång tid att komma tillbaka. Det har varit en riktig lärdom för mig. Jag är inte tillbaka än men jag är på god väg men det är en utmaning i att känna efter vad man klarar av och inte gå omkring och känna av för mycket. Det är en utmaning i sig tycker jag att hitta den balansen.

Jag vill också passa på att säga ett stort tack till er som hör av er på olika sätt med pepp. Jag uppskattar det så mycket och det värmer. Man känner sig lätt lite ensam när man hamnar här. Livet därute pågår och man känner att man inte orkar hänga med på samma sätt vilket är tungt… men snart så…

Ha en fin helg!

KRAM!