Har precis kommit hem igen efter att ha suttit vid den här dörren och spanat och längtat efter ett landande flyg sådär som bara mammor kan. Till slut så kom de, 20 minuter försenade, mina älskade grabbar. Så mysigt att få se dem igen och att få krama på dem om och om igen. Jag minns så väl hur det kändes när jag bodde på “fastlandet” och reste hem för att träffa nära och kära och fira jul. Jag tror att de har en liknande känsla. De var så glada och spralliga och herrejösses vad jag har saknat dem.
Ha ha haaa, jag tror aldrig att jag har lyckats fånga de här två på en normal bild. Det är alltid någon av dem, som med flit, blundar eller har uppspärrade ögon :-).
Idag har jag och Vendela sprungit på stan i regn och rusk och fixat de sista julklapparna. Skönt att det är klart. Nu går jag in i ett lugnt och skönt julmood och det som är kvar att fixa kan vi ta när vi känner för det utan stress.
Hoppas att ni njuter lika mycket av de här dagarna som jag gör.
KRAM!
