FIKAPAUS PÅ ALTANEN OCH EN AVSTÅNDSDEJT MED MIN FINA SYSTER…

Posted on

Inlägget innehåller reklamlänkar till Cervera och H&M.

Hej Hallå!!

Att få ta en paus med en balja te ute på altanen är bland det bästa jag vet. Särskild en dag som den här när det har varit strålande solsken och ingen hejd på fågelkvittret. Så skönt att få rensa tankarna lite en stund för det är ju rätt så mycket som snurrar där inne nu.

HÄR och HÄR finns liknande temuggar och HÄR finns en annan variant som också är så fin.

I Visby finns det en butik som heter Kränku. Den ligger i S:t Hanskvarteren och de säljer i huvudsak te och kaffe och många av deras tesorter blandar de själva. Det finns en massa annat fint och gott i butiken också så det här är en riktig favoritbutik för oss. Sylve där på teburken högst upp är tillsammans med sin fru grundaren till butiken. Nu har deras son tagit över.

Mot kvällen när våra jobb var avklarade så tittade min syster förbi ett par timmar. Vi satt ute i solen på altanen på behörigt avstånd till varandra och det var så fint att äntligen få ses igen efter så lång tid. En av våra vänner som bor här alldeles i närheten tittade också förbi en snabbis och sa hej och det är så härligt att få se och träffa lite folk även om det är så annorlunda nu när man inte kan få krama om varandra eller vara nära. Turligt nog så gör det fina vädret att man kan ses utomhus.

En jobbdag kvar för mig sen väntar en permitteringsdag. Det är dubbla känslor kring den. Skönt att få vara “ledig” men bitterljuvt med tanke på orsaken…

KRAM!

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

2 Comments
  • Mamma C
    maj 6, 2020

    Jag är ingen te-drickare precis. Om jag nu dricker te någon gång ska det vara rött te sådana fall.
    Så härligt med systerbesök i ert fina vårväder.
    Kram Carin

    • tiname@live.se
      maj 7, 2020

      Jag har pendlat rätt mycket under åren men nu är det mest svart te som jag dricker. Jaaa, det var supermysig att få umgås igen, om än lite på avstånd. Kram //Tina

Previous
HUR KUNDE DET VÄNDA SÅ FORT…