Här har de sovit i natt…
våra övernattande gäster; Vendela och Joakim. De kom igår med tåget från Västerås och vi fick äntligen till ett fredaghäng igen. Det var ju så himla längesen. Vendela och Joakim har flyttat under sommaren men eftersom vi också flyttat så har vi inte behövt haft någon separationsångest. Nu bor vi så nära varandra ändå; en knapp timme med tåget tar det och det är ju faktiskt helt ok.
Jacob, Linda och Loa tittade också förbi under kvällen för Loa måste också introduceras till fredagshänget nu :-). Men han var inte så sugen på att umgås, han sov mest. Tänk, han blir två månader redan. Bara några dagar kvar.
Det känns så härligt att vi kommit närmare de stora barnen och Loa nu men vi har förstått att det, hos en del, finns funderingar kring hur P har gjort med sina tjejer och också känner oro över att han har “flyttat ifrån” sina barn. Det är ju bra att folk bryr sig men för de som nu oroat sig för det så kan jag lugna dem med att han tillsammans med barnens mamma har hittat ett upplägg som känns bra för båda. Hade inte hon varit positiv och sagt att det här löser vi så hade vi så klart inte flyttat. P kommer att pendla ner till sina barn; i början varannan vecka och därefter var tredje vecka och de kommer att komma upp hit till oss på helger och lov precis hur ofta de vill. Ungefär som det alltid har varit med andra ord, bara på ett annat sätt. Dessutom har P ett jobb som gör att han både kan och behöver jobba i Visby ibland så han kommer att resa ner även däremellan och träffa sina barn. Det tar 30 min med flyget… Det är nog själva vetskapen om att Östersjön ligger emellan som oroar kanske.
Nuförtiden kan familjekonstellationer se ut på olika sätt och så är det också med hur man väljer upplägg för boende och vi är av den övertygelsen att varje förälder känner sina barn bäst och fattar beslut utifrån just sin egen situation och sina egna förutsättningar. Barn kan faktiskt må bra och vara harmoniska även om vardagssituationen inte ser ut på traditionellt vis (om det finns något som är traditionellt längre. Det är ju 2016 nu och allt är möjligt lyckligtvis). Det är ingen garanti att allt är perfekt och att alla i en familj mår bra bara för att man lever ihop i en kärnfamilj och bor ihop 24/7. P vet bäst vad han och hans barn behöver för att må bra och nu testar vi det här och vi är av den inställningen att om inte det här funkar så hittar vi en annan lösning. Det behöver inte vara svårare än så, eller hur? Men ibland måste man våga testa nytt och förändra. Jag tror att fler skulle må bra av det om jag ska vara helt ärlig. Det viktiga är hur pass lyhörd man är i själva förändringen, att man är tydlig med hur saker och ting ska vara och att man lyssnar in och skruvar på det som kanske inte blev så bra.
Dessutom är det så att P är världens bästa pappa för sina barn. Så det så! Det kan nog alla som känner honom väl skriva under på. De allra flesta tycker att vi är modiga som vågar göra något nytt och många uttrycker även att “ååhh, vi skulle också vilja göra något liknande”. Så vi väljer att lyssna på dem och vara trygga i att vi vet bäst vad som är bra för vår familj som helhet.
Ha nu en fortsatt härlig lördag och våga förändra om känslan kommer till er. Be brave :-)!
KRAM!
What do you think?