PÅ ÖNSKERUNDA MED DE SMÅ…

Inlägget innehåller reklamlänkar till Lekia, Stor & Liten och Jollyroom.

Alltså vilken lycka det är när man kommer till skolan och lillpojken kommer springandes mot en, hoppar upp i famnen och kramar om en hårt. Tänk att man kan älska en liten pojke så himla mycket! Nu är han inte så liten längre och det går fort nu… snart kommer han inte att hoppa upp i famnen längre eller kila in sin hand i min så jag njuter så mycket jag bara kan så länge det varar.

Vi hade frågat om vi kunde få låna barnen en stund idag för att gå en önskerunda vad gäller julklappar inför jul. Och det var klart vi fick det. Först hämtade vi Loa och gick sen bort till Majkens föris.

Vi hade egentligen inte tänkt att gå på fik den här gången men Loa hade inte glömt bort att jag i ett svagt ögonblick för ett par veckor sedan hade lovat att nästa gång vi skulle ses så skulle vi gå och fika. Och man måste ju hålla vad man lovat så vi sladdade in på Brunkebergs bageri.

Det dracks läsk och åts chokladbollar.

Sen gick vi runt i olika leksaksaffärer och barnen fick önska på.

Det lilla flickebarnet hade inga problem med att önska sig saker. Så här kommer tips på vad en liten 4-åring uppskattar. Låtsasörhängen, sminkhuvud som finns HÄR och en Elsaklänning.

Dockor från Frozen… och ett pennfodral som ni hittar HÄR.

… och Sven. Haha, den här ville hon ha allra mest. Den är stor som bara den och kostar en halv förmögenhet så det kommer inte på fråga. Hennes föräldrar skulle dessutom bli galna på oss om vi kom med den här typen av julklapp till henne. Tar ju upp halva barnrummet haha.

Loa var lite mer modest i sina önskningar. Det märks att han börjar bli stor nu. Han är 6,5 år och mycket har han växt ifrån. Men ett kassaskåp önskade han sig. HÄR finns en variant. Han önskade sig också ett Uno-junior. HÄR finns det.

Sen samlar han på Pokémonkort. HÄR hittar ni ett helt gäng med Poémongrejer. Loa har ju sedan tidigare fått en ryggsäck av oss och ett pennfodral som ni hittar HÄR.

När vi var klara gick vi hem till oss och lagade pannkakor som de alltid önskar sig när de är hos oss. Det var två trötta men glada barn som så småningom blev hämtade av sina föräldrar och vi kramades hej då för den här gången.

Nu är det dags att runda av här. På fredag kommer vänner hem till oss på middag och det dags att styra upp den. Vi hörs!

KRAM!