DET KOM EN LEVERANS…

Posted on

Inlägget innehåller en reklamlänk till Vinoteket.se.

Hej Hej!

Idag känns det lite lättare än igår. Det här med att ställa om sig tar lite tid. Det är mycket känslor inblandade kopplat till de restriktioner som är och det gör ont för oss alla att inte själva kunna få välja när och hur man vill förflytta sig i vårt land. Allt är ju inte svart eller vitt heller och det kan faktist vara så att det kan finnas bakomliggande skäl till olika beslut varför man måste resa eller inte. Skäl som kanske inte lyfts fram i offentligheten. Det får vi ha respekt för och tänka till kring innan man skriver hårda ord på sociala medier.

Punkt. Nog om det!

I måndags när vi kom hem så kom det en leverans hem till oss. Vi fick ju en prenumeration från Vinoteket i julklapp från de stora barnen och det har nu trillat in tre boxar med fyra olika viner under årets första tre månader. Leverans hem till dörren också dessutom. Så lyxigt! Vi har hittills hunnit att testa två av vinerna och de var riktigt riktigt bra!

Man kan välja mellan tre olika vinboxar i tre olika priskategorier; rött vin, vitt vin och blandat rött och vitt. Det finns ingen bindningstid och man får som sagt leveransen hem till dörren. Man kan beställa som present till någon eller till sig själv vilket man önskar. Nu har vi fått vår sista leverans som present men vi kommer självklart att fortsätta prenumerationen och jag fattar inte varför vi inte testat det här tidigare. Så roligt att testa nytt. Det är så lätt annars att man kör på säkra kort. HÄR kan ni läsa mer om hur det funkar och vad det finns för alternativ.

Ja, det var den här dagen det. I morgon är det fredag och det ska bli mysigt med helg. Vi ska bara rå om varandra, gå ut på en skön vårpromenad eller två och på lördag ska jag till frissan. Nu har jag bestämt mig. Det blir hairtalk, så jag ser fram emot att få lite längre hår igen. Jag ska visa mitt hårsvall så småningom.

KRAM!

JAG KÄNNER MIG LITE SKÖR JUST NU…

Posted on

Hej alla ni som tittar in!

För det mesta känner jag mig stark. För det mesta är jag glad. För det mesta är jag optimist. För det mesta brukar jag peppa andra när de har det jobbigt eller är i depp och för det mesta brukar jag hålla näsan över vattenytan när något jobbigt händer. Jag känner mig fortfarande stark och jag känner fortfarande precis så som jag beskriver det här ovan i grunden men det är något som skaver nu; jag känner mig lite skör och jag är närmare till tårar än annars.

Det är så mycket som är så ovisst nu. När kommer det här viruset att ge med sig? När kommer vi möta en vardag utan dubbla budskap om framtiden? Kommer jag och mina nära och kära bli sjuka? Kommer jag att ha mitt jobb kvar när vi är igenom det här? Nu när vi har permitterat 1900 medarbetare och varslat 800 på vårt jobb så sliter vi på HR om dagarna- och kvällarna kan jag lova men sen… vad blir kvar när det vänder? Vad händer med mig då? Kommer jag att få sluta trots jag får återkoppling om att jag gör ett bra jobb, är uppskattad och sliter som bara den just nu? Om inte, kommer jag att få ett nytt jobb då? Om inte, vad händer med oss då? Och om det händer något med Pers jobb, eller med barnens jobb? Och alla andra som blir drabbade av arbetslöshet i spåren av det här… Kusliga tankar!

Kommer vi att kunna åka ner till Gotland om drygt en vecka som planerat för att se till vårt andra hem där vi har haft en vattenläcka, hjälpa mina föräldrar, som är i en riskgrupp, på behörigt avstånd och få träffa Pers barn som bor där? Det startas upp upprop i sociala medier på Gotland där man uttrycker att ingen från Stockholm ska få resa till Gotland som exempelvis #stannadärduär men det framgår inte om det gäller tvärtom; att inga gotlänningar från resa från Gotland till Stockholm? Gäller det åt båda håll eller gäller det bara ensidigt? Som man läser det så känns det snarare som #komintehit. Står alla som bor på Gotland bakom det? Gäller det här oss också som har halva vårt liv med jobb och barn på Gotland eller dras alla över en kam? Jag förstår och respekterar oron och jag, av egna erfarenheter, har verkligen inblick i den gotländska vården, hur många (eller få) intensivvårdsplatser som faktiskt finns men allt det här med ilskan och alla otrevliga kommentarer som den här typen av utspel för med sig känns så olustigt. Så länge man följer Folkhälsomyndighetens råd så är det väl det som gäller? Det är inget totalstopp men man ska undvika icke nödvändiga resor, men de som man bedömer som nödvändiga då. Vem bestämmer vad som är nödvändigt? När vi kommer till nästa vecka kommer vi att landa ner i om vi bedömer att vår resa ner till ön är nödvändig eller inte. Det beror på vad som händer i vår omvärld, om det kommer andra direktiv och vad vår familj har för behov.

Kommer jag att få åka förbi det här huset, vårt lilla hus vid havet och känna in våren och längta och planera inför varma sommardagar? Ja inte vet jag…

Nu är det en dag i taget som gäller och även om jag gillar att vara i nuet så vill jag ha saker att se fram emot. Det är nog det som gör att jag känner som jag gör. Att det där med friheten att kunna skapa saker att se fram emot har berövats oss. Jag vet att det finns de som har det så mycket värre här i världen men känslan finns ändå där och är svår att sudda ut bara sådär. Man får lite perspektiv på saker och ting och jag utmanas i att hitta saker att se fram emot i det lilla. Det är positivt, eller hur?

Deppigt inlägg va? Men visst måste man få tillåta sig att deppa ihop ibland? Det blev så abrupt efter den mysiga veckan i fjällen med familjen men det planar nog ut och jag kommer snart att vara tillbaka till mitt vanliga jag igen.

Heey, let’s be careful out there!

KRAM!

NÄR MAN ÄR MED DE SMÅ I VALLELAND…

Posted on

Hej!

Jag tänkte visa er det sista från vår fjällsemester även om det känns som en het potatis just nu. När vi åkte var inte tongångarna de samma som de är idag men vi var ändå försiktiga och tänkte oss för i alla sammanhang utfall att. Som jag har skrivit om tidigare så var det vid väldigt få tillfällen som vi mötte andra än oss själva i familjen under veckan. Vi var mest utomhus hela dagarna och åkte tillsammans i lifterna. Liftköerna var inga problem eftersom det i princip inte fanns några.

Men nu var det inte det vi skulle avhandla utan i stället hur vi hade det i Valleland när vi mötte upp Loa som tyckte det var ett riktigt mysigt ställe. Här finns det roliga grejer att leka med, shower, man kan fika, grilla korv och en massa annat.

Att se på Valleshowen tillsammans med kompisen Bodil var kul… men när det blev för närgånget var det mysigt att krypa upp i mammas famn.

Varm choklad och grillkorv smakar jul alltid så mycket godare utomhus och för den som inte ville ha grillkorv så kom pappa Jacob med en Donken-leverans.

Och den här då… lilla Majken som skulle ha älskat att vara i Valleland. Båda gångerna somnade hon lagom till de kom dit och vaknade när allt det roliga var över, ett par timmar senare. Typiskt…

Ja det var det om det…

Till sist ska ni få en statusrapport om vårt diskmaskinselände. Vet ni, idag var han äntligen här, snubben från försäkringsbolaget, som på en minut konstaterade att vi inte har någon fuktskada så på fredag ska vi få göra ett nytt försök att installera den nya maskinen. Håll nu tummarna för att allt går som det ska. Det ska bli sååååå skönt att få slippa att diska för hand framöver.

Ha en fin tisdagskväll!

KRAM!

VECKANS FAVORITER

Inlägget innehåller reklamlänkar till Gina Tricot, Ellos, H&M och Lindex.

Hej Hej!

Hur har ni det? Har ni liksom jag kommit av er lite vad gäller att kolla på lite nytt i klädväg? Det har känts lite motigt på grund av att allt är som det är men jag inser samtidigt att ingenting blir bättre av att jag helt och hållet slutar att uppdatera min garderob. Nu har jag ingen större garderob att tala om och ibland behöver jag fylla på i takt med att något slitits ut eller helt enkelt krympt. Visst är det väl märkligt att kläder krymper så mycket nuförtiden ha ha…

Klänningen här ovan finns HÄR.

Leoklänningar HÄR och HÄR. Den gula klänningen finns HÄR, och HÄR hittar du den mysiga tröjan i manchester.

Snygga kjolar till våren finns HÄR och HÄR.

Och den mysigaste pyjamasen jag sett på länge finns HÄR.

Ja, det var veckans tips på klädesplagg som jag gillar och som jag skulle kunna tänka mig att beställa hem.

Vi hörs i morgon igen!

KRAM!

NÄR MAN NJUTER AV DE SISTA TIMMARNA PÅ SKIDSEMESTERN…

Posted on

Hej på er!

Hela veckan har jag tjatat om att vi måste ställa skidorna en eftermiddag och njuta tillsammans i solen och i lördags fick ´jag äntligen som jag ville. Vi rundade av tidigare än vanligt och samlades hemma hos oss för att ta en eftermiddagsdrink ute. Jacob och Lindas kompisar Maria och Daniel med barnen Bodil och Hedda som hängt med oss en del i veckan stannade också kvar.

Här kommer ett bildregn från vår sista eftermiddag i Lindvallen/Sälen…

Gissa om Loa älskar att få busa med Lilly…

Under förmiddagen igår checkade vi ut och bilade ner till Stockholm igen och fy så vemodigt det var att skiljas åt efter en vecka tillsammans. I Borlänge, vid lunchtid, sa vi hej då till Jacob, Linda och barnen. Majken grät och ville inte alls att vi skulle säga “hej då”. Därefter droppade vi Vendela i Västerås och nästa stopp blev hemma hos Johannes där vi sa hej då till honom. Egentligen skulle vi ha släppt av Lilly på Bromma men hennes flight blev inställd så hennes hemresa får vi fixa idag. Jag är glad för att hon är kvar lite till.

Förra året när vi kom hem efter veckan i Sälen så frågade Loa när de kom hem till sitt; “var är alla?” när han märkte att vi andra inte var med honom hem. Ungefär så känns det just nu. Just den här veckan när allt är upp och nervända världen så har det känts väldigt fint att ha fått vara tillsammans med familjen. Nu känns det bara tomt… Ni vet ju att jag brukar säga att jag har svart bälte i vemod ha ha…

På bilden ovan så ser ni i alla fall hur glad och nöjd jag är över den här veckan. Jag är så lycklig och tacksam över det jag har.

Nu kavlar vi upp ärmarna och tar tag i den här veckan!

KRAM!

JÄGER OCH SKÖNA ÅK I TOMMA BACKAR…

Posted on

Hej Hallå!

När man är i fjällen så hör det till att man tar en liten Jäger i backen. Det är en tradition. Igår, sista skiddagen så var det dags. Och vi kunde inte ha valt en bättre dag för vår tradition; strålande sol och vindstilla. Så magiskt härligt och mysigt och Sälen visade sig från sin allra allra bästa sida.

Även stora barn kan bli trötta ha ha…

Det sägs att 25 000 personer befinner sig här i Sälen just nu men det är inget som vi märker av. Det är väldigt tomt i backarna och inga köer i liften. Media haussar verkligen upp att det skulle vara så mycket människor här men det stämmer inte för jag har aldrig varit med om att det varit så lite folk i Lindvallen. I början på nästa vecka kommer det att komma nya besked om vad som ska gälla för skidorterna i Sverige och jag hoppas att de ändå kommer att hålla liftsystemen öppna eftersom risken för smitta är minimal när man vistas ute med mycket begränsade kontakter. Sen förstår jag om allt annat som inte måste vara öppet runt omkring stänger. Alla borde få möjligheten att få en sån här vecka som vi har haft för få lite verklighetsflykt och lite distans till allt.

Man kan ju annars lätt bli lite galen…

Vilken pangvecka vi fick! Vädret har varit med oss, vi har varit friska, vi har fått tid att umgås, vi har ätit massor med god mat och skidåkningen har varit hur bra som helst.

Idag vänder vi hem till Stockholm igen och det ser jag inte fram emot alls. Jag vill helst vara kvar här i vår lilla värld. Jag vet att jag kommer att ha massor att göra på jobbet framöver. Som ni säkert har sett så har Swedavia, där jag jobbar, varslat och permitterat massor av medarbetare. Så sorgligt och ledsamt vilka effekter det blev av att vi inte kan resa längre. Jag har hållit mig uppdaterad på vad som hänt under veckan som gått men från och med nästa vecka är det dags för mig att lägga i en högre växel och dra mitt strå till stacken. Slut på ett liv i sus och dus för den här gången… men den här veckan ska jag ha med mig när det känns tungt.

Var rädda om er!

KRAM!

NÄR KATASTROFERNA ÄR NÄRA…

Posted on

God morgon!

Idag får ni hålla tillgodo med några suddiga mobilbilder från gårdagen. Det gick så fort att det var svårt att fånga mig på bild… näää skämt åsidå, det var då det. Numer går det inte undan på samma sätt som förr. Efter en axelskada på grund av ett fall i backen här i Lindvallen för x antal år sedan och en knäoperation förra året så tar jag det väldigt försiktigt numer. Jag vill inte hamna på Mora lasarett och bli nedsövd för att lägga axeln tillrätta igen. Det räcker med en gång så jag håller mig till de röda och blå backarna och undviker de svarta. Jag finåker mest helt enkelt!

Igår var vi ute i backarna så mycket vi kunde och orkade, sammanstrålade för en lunch på Donken och vad händer då… Vendela upptäcker att hon har tappat sin mobil. Katastrof nummer 1!!! Vi ringde ett par gånger till den och på andra försöket svarade en av personalen på Ski Star och Vendela kunde plocka upp den. Någon vänlig själ hade hittat den och lämnat in den. Puuuhhh…

Tydligen har katastrofen kommit hit till Lindvallen också nu för igår kväll fanns det inget toapapper kvar här på ICA. Det fanns en förpackning med hushållspapper men i övrigt så är det också slut. Men allvarligt talat vad är det för fel på folk??? Under alla våra år här i Lindvallen så har det aldrig varit slut på toapapper här. Någonting säger mig att folk hamstrar inför hemresan nu i helgen och hur sjukt är inte det? Nu har vi en rulle kvar på nio personer så det här kan bli intressant…

Idag ska vi susa nedför backarna för sista gången den här säsongen. Den här typen av semester är så fantastiskt mysig. Att få massor av familjetid tillsammans och att få vara ute hela dagarna, det är oslagbart. Förutom att vi var ute och åt middag i onsdags så har vi undvikit folksamlingar så gott vi har kunnat. Vi har åkt själva i sittliftarna och när Johannes och Vendela var på afterski häromdagen så var de på en afterski utomhus. I övrigt har vi varit här hemma i vårt lilla casa under veckan förutom en lunch på Ski Lodge där vi satt själva i ett hörn. Hoppas att de hittar en bra strategi för att kunna hålla skidanläggningarna öppna även i påsk med smarta åtgärder.

Nu öppnar liftarna. Se upp i backen!

KRAM!

NÄR MAN SAMMANSTRÅLAR FÖR LUNCH PÅ SKI LODGE I SÄLEN…

Posted on

Hej på er!

Ja här susar vi omkring på olika håll om dagarna. De små håller till i barnbackarna och vi andra är utspridda lite här och där. Ibland åker vi tillsammans och ibland åker vi på olika håll. Men till lunch brukar vi sammanstråla och då brukar vi ibland sladda in på Ski Lodge.

I år är Ski Lodges inriktning fisk och skaldjur och vi valde deras Skagen igår. Sååå god.

Förutom denna som var deras “dagens” så finns det flera andra rätter att välja på.

Ski Lodge är annars ett mysigt ställe att bara hänga på när man behöver vila slitna och stumma ben…

… eller om man är liten kotte och behöver ta en liten paus.

Jag hörde igår att det finns önskemål om att stänga skidorterna inför påsk. Vi får se hur det blir med det och så klart supertrist för de som har sett fram emot en veckas skidåkning med familjen om allt stängs igen. Jag inser vilken tur vi har haft som kom iväg till- och hem från vår Egyptenresa innan allt tråkigt drog igång på allvar här hemma. Att vi också får den här familjeveckan ihop är verkligen ovärderligt. Jag är så tacksam för att vi kan få vara tillsammans här i vår lilla bubbla just nu och vi har ännu några dagar kvar innan det är dags för oss att åka tillbaka hem igen. Jag är också så tacksam för att alla mina nära och kära är hemma i Sverige och att ingen i familjen är fast ute i världen någonstans.

När vi kommer hem så får vi ta allt som det kommer. Man kan inte göra så mycket annat, eller hur?

Nu väntar ännu en solig skiddag! Ha en fin fredag.

KRAM!

NÄR VI ÅKTE PISTMASKIN UPP PÅ FJÄLLET…

Posted on

Heeey!

Så här såg det ut i går kväll när vi gick bort till Gustavstorget för att ta pistmaskinen upp på fjället. Vi hade bokat en fondueafton på toppstugan så vi rundade av i backarna i lite lagom tid för att inte missa transporten.

Och sen kom de… pistmaskinerna som hämtade upp oss och passade på att pista backarna samtidigt som de transporterade oss gäster till och från restaurangen.

Ibland behöver man lite hjälp för att komma upp… gissa om den här lilla pojken tyckte att det var spännande att åka pistmaskin. Ett riktigt äventyr för en liten tre-åring…

Utsikten är vidunderlig!

Vi möttes av en mysig brasa när vi kom in…

… och fick ett bord med en fantastisk utsikt ner över hela Lindvallenområdet.

Vi hade bokat fondue och det var ett så bra val! Vi åt så att vi höll på att spricka. Vi fick gott om oxfilé med massor av tillbehör och såser. Så bra! Är ni här i Sälen så kan jag verkligen rekommendera det här. Bara att få åka pistmaskin upp och ner från fjället är ju en upplevelse i sig.

Den här lilla hon fick lite pannkakor med sylt och sen en padda där hon kunde få titta på sina favoritfilmer; Pippi och Babblarna…

… och Loa han åt också pannkakor och pysslade med lego. Han njuter så mycket av att få vara på resturang. Han älskar verkligen det. När mamma Linda nu på morgonen frågade vad som var bäst igår kväll; pistmaskinen eller restaurangen så svarade han “allting!” Gulle!!!

Tre dagar kvar och det ser ut som att vi kommer att få riktigt fint väder de kommande dagarna. Allting blir ju så mycket roligare när solen skiner.

Nu väntar ännu en dag i backen!

KRAM!

MIN FAVORITPRIMER…

Posted on

God morgon!

Nu är alla iväg på olika håll. De små är på väg till Valleland och de stora är ute och testar dagens backar. Jag tar det lite lugnt här hemma nu en stund här på fm. Jag har jobbat, fixat disken och städat upp lite, och nu ska jag också strax bege mig ut.

Men först vill jag tipsa er om min favoritprimer. Med den här under min make-up så sitter allt som berget hela dagen. Den är från Sephoras egen collection och den är så prisvärd. Ni hittar den HÄR.

Ikväll väntar en tur med pistmaskin upp på fjället där vi ska på fondueafton. Det ska bli mysigt och vem vet hur länge restaurangerna kommer att hålla öppet nu framöver. Det kanske blir det sista restaurangbesöket på ett tag…

KRAM!