Här kommer ett inlägg som innehåller allt annat än glass och ballong som jag annars brukar vilja fylla min och er tillvaro med. Det är inte alltid jag är i den sinnesstämning som ni ser på bilden och det är inte självklart för mig att dela med mig av det här men jag tänker att jag kanske inte är ensam om den här typen av funderingar. Så om det får någon att känna att man inte är ensam i att fastna i destruktiva tankebanor så är det värt det.

Häromdagen satt jag på stranden och lyssnade på Camilla Läckbergs sommarprat. Hennes sommarprat handlar om hur hon alltid har kämpat och fortfarande kämpar med sina demoner och tankar kring sin vikt och hennes önskan att om vara smal… hon ville till och med bli mager för det var i hennes tankevärld ett ultimat utseende och ideal.

Jag blev så berörd av hennes upplevelser och berättelse att jag fällde tårar där på stranden, bakom mina solglasögon, eftersom jag kände igen mig så mycket i hennes tankar.

Fast för mig var det precis tvärtom… Jag har alltid varit mager under min uppväxt och även en bra bit in i vuxen ålder. Jag har ingen annan förklaring till det än att jag förmodligen hade en väldig hög ämnesomsättning för jag har alltid älskat att äta och har inte haft något komplicerat förhållande till mat på något sätt. Jag har alltid kunnat äta vad jag vill utan att ägna en tanke åt att jag inte borde äta det ena eller det andra.

Jag har under alla dessa år, både under uppväxten och i vuxen ålder ofta fått kommentarer om min kropp och hur jag sett ut. Det har inte varit kommentarer som uttryckt att jag var fin, utan tvärtom… de har istället bestått av kommentarer som “herregud vad du är mager”, du måste äta mer, ta en portion till”, “är du sjuk”, du är mycket snyggare på bild än i verkligheten etc. Alla dessa kommentarer var min vardag, dag ut och dag in under alla år, och på något konstigt sätt så vande jag mig med att hela tiden få kommentarer om min kropp. Men det satte sig och ledde ju så klart till att jag tidigt fick jättestora komplex och att jag alltid har tyckt att jag har varit fel och ful. Jag ville ha former och helst lite hull för det tyckte jag var det finaste som fanns. Att fälla kommentarer direkt till någon som är smal var, och är, mer vanligt än att fälla kommentarer direkt till någon som är överviktig även om överviktiga ofta kan få kommentarer bakom ryggen eller numer i sociala medier. Båda varianterna är lika illa. Kommentera inte andras kroppar hur som helst. Punkt slut på det!!!

Inte ens efter mina tre graviditeter gick jag upp nämnvärt i vikt men så plötsligt en dag… någon gång närmare 50… över en natt så hände något. Min vikt började krypa uppåt. Inte för att jag vägde mig på någon våg, det gör jag aldrig men jag märkte det på kläderna och helt plötsligt så upptäckte jag efter något år att jag tyckte att jag hade gått upp alldeles för mycket i vikt och att jag kände mig tjock. Och det trivdes jag inte alls med.

Vet ni vad det märkliga är? Det är att någonstans under den här mellanperioden så borde jag ju rimligtvis tyckt att jag var alldeles perfekt. Men det kände jag aldrig och det säger ju en del; att jag aldrig kommer att bli nöjd över hur jag ser ut. Och jag tror inte att jag är ensam i den upplevelsen. Man blir helt enkelt aldrig nöjd.

Det jag har gemensamt med Camilla Läckberg är att jag inte heller har knäckt koden till träning. Jag tycker att all träning är tråkig. Jag tycker inte om när det är jobbigt, när jag blir andfådd, får mjölksyra och blir svettig. Så många har också sagt till mig under åren att “när du hittar en träningsform som du tycker om så kommer det att lösa sig”. Jag säger som Camilla; “Fuck You!” Det kommer inte att hända. Jag har provat allt… under hyfsat många år. För mig kommer det alltid att vara en kamp att gå till ett träningspass och jag är så avundsjuk på alla som med lätthet studsar iväg tidigt på morgnarna för ett träningspass innan jobbet. Jag vill sova så länge jag kan om morgnarna och i bästa fall kommer jag iväg på någon form av träning efter jobbet.

Numer brottas jag också av tankar kring vad jag bör äta och inte äta för att inte gå ännu mer upp i vikt och det är nytt för mig som alltid har kunnat äta vad jag vill. Ibland fixar jag det, under perioder, men ibland tappar jag det. Ibland tränar jag, ibland inte och jag tycker inte att det känns varken sunt eller vettigt att dessa tankar tar så mycket tid och energi av mig.

Nu tycker säkert en del av er “vad pratar den där människan om? Hon ser ju helt normal ut” Och det gör jag så klart för vad är egentligen normalt? Men de de där kilona som sitter där ni kanske inte alltid ser dom, de stör mig och det stör mig att jag stör mig på det. Så är ni med på vad som är mitt egentliga problem? Det är att jag låter dessa tankar ta så mycket plats; att alla andra har karaktär att träna och äta “rätt” men inte jag.

Logiskt vet jag att det inte är så för det är klart att jag förstår att många har samma tankar som jag och som kämpar väldigt mycket för att vara sitt bästa jag. En del har karaktären, en del inte. Och jag är inte riktigt beredd på att försaka en massa. Jag vill äta det jag tycker är gott, jag vill ta ett glas när jag känner för det, jag vill äta bullar då och då från Lillebrors bageri som är de godaste jag vet och ta en Sambuca till eftermiddagsfikat på helgen. Tänk om jag dör i morgon, och så har jag inte unnat mig av sånt jag tycker om. Hemskt ju. Då har jag ju försakat allt i onödan bara för att jag vill att jag själv och andra ska tycka att jag är snygg. Jag inser ju nu att jag ändå aldrig kommer att vara nöjd.

Så jag kämpar på… försöker att hitta en någorlunda bra balans i allt… att inte lyssna för mycket på mina demoner… och att njuta av livet oavsett om jag är nöjd med mig själv eller inte. Jag vill tro att jag inte är ensam och att det finns fler som känner som jag så även om vi inte pratar med varandra om det så får vi stötta varandra i tanken.

Var snälla mot er själva hörreni så ska jag också försöka vara det!

KRAM!

Här sitter jag med det vackraste som finns; en nyfödd liten bebis. Nu har Johannes och hans Viktoria landat in här på Gotland med sin lilla Tage och han är så ljuvlig! Lillkusinen, som jag kallar honom, är nu en del av vår stora familj och det var så mysigt att få gosa med honom idag. Så fin och så perfekt på alla sätt och vis och han har så många runt omkring sig som kommer att älska honom så mycket så att det nästan gör ont.

Tänk att mina barn nu får egna barn. Jag är så tacksam över att jag får uppleva det!

I övrigt så har vi hängt här hemma om dagarna men också sladdat införbi Tofta Beach Club för mysigt häng med vänner i solen.

Ips vips så hamnar man hemma hos någon i Toftagänget och beställer hem en pizzamiddag. Älskar när saker och ting sker spontant och när det blir som det blir…

Igår kväll hade vi ett gäng vänner hemma på middag men mitt i förberedelserna inför den så pausade vi och gick vi bort till Toftagården för en lunch.

Jag tog rödingen och den var svingod! Per tog en Schnitzel och den var också tip-top.

Gick hem, dukade, plockade fram alla grejer och svidade om. Klänningen kommer från Fanny Michel och skorna från Studio Ina.

Och sen droppade de in, våra vackra vänner… Tänk när vi köpte vårt hus för 11 år sedan så var det inte många vi kände här. Nu har flera av våra vänner köpt fritidshus i Tofta och vi har också lärt känna ett helt gäng nya härliga människor efterhand. Älskar vårt Toftaliv som består av lugn och ro, kompishäng och familjeliv i en salig blandning.

Vi trollade fram en sommarsallad med grillad flankstek till middag. Recept kommer inom kort.

Det här blev ännu en kväll att lägga till årets sommarminnen. Härliga samtal om högt och lågt och det obligatoriska musikquizet framåt småtimmarna…

Nu väntar några dagar som är helt oplanerade. Vädret är lite sisådär just nu. Det regnar lite hit och dit och det blåser från tid till annan. Men det är ju semesterväder det också, eller hur? Det är då vi kan ligga i soffan och läsa och se på film. Skönt ju!

Hoppas att ni också har fina och härliga sommardagar!

KRAM!

En del av er kanske minns att vi under vintersäsongen blev bjudna upp till vänner i Sälen. Där var vi en hel helg tillsammans med fina vänner och Patrik och Kristin fixade och donade så generöst för oss under de där dagarna. Nu var det dags att bjuda tillbaka och det är ju inte så lätt att hitta på något men vi bestämde oss för att bjuda dom på en Dinner Safari här i Tofta.

Dinner Safari innebär att man äter förrätt på ett ställe, sen cyklar man vidare till nästa ställe där man äter varmrätt och efter sista cykelturen så blir man bjuden på efterrätt och eftersläck på sista stoppet. På vissa håll kallas det för “Cykelfest” och det var ett vanlig fenomen för 10-15 års sedan men vi tänkte att vi skakar liv i den där gamla aktiviteten och det fick bli vårt sätt att bjuda tillbaka.

Första stoppet blev hos Janne och Jennifer!

De bjöd på en råbiff som inte gick av för hackor. Jag har lite svårt för mat som inte tillagad och försöker lära mig men deras råbiff var så god! Kanske har jag tippat över kanten nu.

Nästa stopp blev hos Maria och Markus.

De bjöd på en grillbuffé som också var sååå god!

Jag är så glad över att dessa stjärnor finns i mitt liv och att vi bor så nära varandra här i Tofta.

Sista stoppet var hos oss!

Vi bjöd på en vit chokladmousse med hallonspegel, kaffe och ett gott dessertvin. Sen hängde vi här hemma hos oss resten av kvällen långt in på småtimmarna. Det blev en jättehärlig kväll som övergick till natt och vi har nu ytterligare ett fint sommarminne som vi kan plocka fram i vinter när det är som mörkast.

Idag har vi haft en lugn dag och vi har också varit inne i Visby och handlat upp oss på lite av varje. Nu är grillen tänd och som jag älskar dessa sommarkvällar!

Vi hörs!

KRAM!

För några timmar sedan så kom vi hem från mysiga Ljugarn som ligger på den östra sidan av Gotland. I mitt förra liv så hyrde vi ut huset i Visby och hyrde ett hus i Ljugarn hela somrarna så den här lilla badorten har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Ljugarn var också ett alternativ när vi (läs jag) började fundera på att köpa ett fritidshus. Idag är jag glad för att det blev Tofta men jag älskar fortfarande att komma hit.

Målet med att åka till Ljugarn var att gå på Thomas Stenströms konsert. Vi bestämde oss rätt sent och då fanns det inte något boende ledigt. Men jag lyckades ändå få fatt i ett litet krypin vid Frejs Magasin som är ett klassiskt pensionat i centrala Ljugarn så vi landade in där efter lunch.

Vi fick bo i ett litet lusthus på gården. Enkelt men det fyllde verkligen sin funktion. Toalett och dusch fanns i huvudbyggnaden.

Vi gick en sväng i det vackra vädret och första stoppet blev vid Bruna Dörren. Jag älskar det här stället som är precis så där ruffigt och mysigt som jag älskar. Recycling är temat och kompisfamiljerna som driver stället tillsammans har lyckats så bra. Här finns någonting för alla; olika typer av maträtter, barer, kaffe och glass.

Vi slog oss ner i Reggae-Corner.

Vi sippade på rosé i solen. Så förbaskat mysigt!

Vi delade på en wok från den asiatiska matbaren.

Sen var det dags att gå bort till Strandcaféet där vi bokat ett bord på stranden.

Man kan boka bord inne, ute på terassen eller ute på stranden.

Hur härligt!

Kommer ni håg den här gamla klassikern; Pripps Blå? Jag körde en favorit i repris “Moules” och den var precis som Tofta Beach Clubs, fantastiskt god.

Framåt 20-tiden var det dags att gå bort till Lövängen, bakom tapasrestaurangen Pighuset…

… för TS-konserten.

Thomas levererade så klart och jag som tyckte att konserten var alldeles för kort upptäckte idag när jag gick igenom mina klipp och bilder att han faktiskt höll på i 1,5 timme. Men något extranummer bjöd han inte på. Det var lite skumt. Han kanske hade bråttom hem…

Ips vips så var det slut…

… och vi vandrade vidare i sommarnatten.

Allting är ju nära i Ljugarn så vi gick tillbaka till Bruna Dörren…

… och nattsuddade med dessa stjärnor några timmar tills det var dags att gå hem till lusthuset.

Vid Frejs Magasin serveras det ingen frukost. Det är ett enkelt ställe utan reception och där vissa av rummen har toalett och dusch i korridoren. Men bara någon minut bort ligger Pensionat Lövängen där vi var på konserten och som ägs av samma ägare. Där serverades det frukost.

En enkel och god frukost med nybakat bröd. Dock ingen äggröra men ägget var perfekt kokt.

Under dagen har vi suttit i varsin solstol här på Ljugarnsstranden och lyssnat på sommarprat.

Innan vi åkte hem så gick vi förbi sockenbastun bort till hamnen för att kolla efter rökta flundror men tyvärr. Inget flundreår i år heller.

Hur var det då med de där “gliringarna”…

Jo, på vägen från stranden så skulle vi gå införbi Verkstan; en härlig butik med kläder, inredning och allt möjligt som jag skrivit om flera gånger tidigare. Den ligger på en liten kort väg och när vi går mot butiken så går vi på höger sida av vägen för den ligger på höger sida och det kändes onödigt att korsa vägen fram och tillbaka på den lilla korta biten. På “rätt” sida går två äldre gotländska damer som varit nere och tagit sig ett dopp. De pratade på och jag tänkte inte så mycket på det men helt plötsligt så hör jag hur de fäller trista kommentarer om fastlänningar som inte fattar att man ska gå på vänster sida av vägen, att det skapar kaos i Ljugarn och när jag hör att en av dem säger högt “och inte hör de eller fattar något heller” så fattade jag att det var oss de pratade om.

Ni kan ju gissa hur snopna damerna blev när jag vände mig om och på min breda gotländska säger att jag är gotlänning och att jag nog vet vilken sida man ska gå på men att vi inte ville korsa vägen fram och tillbaka eftersom vi skulle in till Verkstan. Damerna stammade fram något och avrundade det med att säga att “du måste ändå hålla med mig om att fastlänningar inte kan gå på rätt sida av vägen och att de skapar kaos”. Där avrundade jag… till saken hör att inte en endaste bil var i sikte. Tänk vad många hobbypoliser det finns som uttrycker en massa saker de inte har täckning för. Det här var i alla fall två locals som var fasligt trötta på turister.

Hur som helst… vi är båda så nöjda med vårt dygn i Ljugarn och vi kunde inte ha haft det bättre. Allt var alldeles, alldeles perfekt!

Vi hörs!

KRAM!

Nu har vi det så där bra igen. Vi har haft några dagar då vi inte har haft något planerat utan bara har följt med och tagit dagen som den kommer. När vädret är med en så blir man ju så himla glad och uppåt och nu har vi verkligen haft ett par fina sommardagar här på Gotland efter en hel vecka med blåst och regnskurar. Men nu är det glömt och nu leker livet igen.

Ni är flera som har hört av er på olika sätt och skriver “vilket liv ni har och hur fantastiskt det verkar vara”. Och ja, jag är så tacksam för det vi har. Såååå tacksam! Man vet aldrig vad som lurar runt hörnet så vi har bestämt oss för att ta tillvara på varje minut av vad livet har att erbjuda oss. Sen händer det så klart en massa saker bakom kulisserna som är mindre kul emellanåt. En del delar jag med mig av men annat håller jag för mig själv. Vill bara ni ska veta att det inte bara är yta i den här familjen. Vi är nog som alla andra familjer. Vi upplever härliga saker men har också våra stunder då det kan vara tungt.

Men nu ska vi fokusera på den här helgen. Startade gårdagen med en sväng till stranden och tanken var att vi skulle hänga där hela dagen.

Men när vi blev hungriga så hamnade vi på Tofta Beach Club för en lunch.

Tofta Beach Club huserar i den gamla badrestaurangen som funnits här sen jag var liten och om några år ska det bli ett helt annat härligt koncept här som vi ser så mycket fram emot. Men just nu är grisen sminkad och vid fint väder så är det jättemysigt här.

De har supergod mat och dryck och min favorit är deras Moules. Den slår alla Moules jag har ätit på andra ställen med hästlängder. Servicen blir bara bättre och bättre för varje år och vi är alltid nöjda när vi är här.

Sen var det ju det där med att vi skulle gå tillbaka till stranden men då händer något som jag älskar med Tofta. Då springer vi på vänner som hänger vid poolområdet och ips vips så hänger vi också där. Spontant sommaräng så som det blev igår är ju så himla mysigt!

DJ Lucas spelade. Han är så grymt bra och expert på att läsa av sin publik! Behöver ni en proffsig DJ i något sammanhang så ska ni höra av er till honom.

Härligt häng i Cabanas!

Flera gånger i veckan spelar Per padel med bland annat dessa glada herrar. Då är de uppe med tuppen… vi pratar 06.30 och sen kör de ett par timmar. När han kommer hem så ligger jag fortfarande och sover haha…

Och sen kom våra fina vänner M&M förbi. Det blev en eftermiddag med rosé i glasen och många härliga skratt!

Ja sen promenerade vi längs med stranden hem och hämtade upp strandgrejerna på vägen.

I morse när Per spelat padel klart så skakade han liv i mig och sen gick vi ner till stranden och fick ännu en härlig sommardag.

Jag har lyssnat på sommarprat, snackat med grannar och vänner som också hängt på stranden idag och det fick det bli en enklare lunch än igår.

Vi plockade upp en Bueno på The Bab som är en del av “Smak av Gotland”. De serverar goda grejer i pitabröd med kött av hög kvalitet från just Gotland. Jag har lite svårt för kött och kyckling i den här typen av mat men många tycker att det här är fantastiskt så testa om ni är i krokarna. En Fritz-kola till det. Gott!

Nu ska vi sno ihop en middag här och packa lite inför morgondagens tripp till Ljugarn. Älskar både Ljugarn och Thomas Stenström som kör en konsert där i morgonkväll.

Vi samlar på sommarminnen!

Vi hörs!

Men hörreni vad är det för väder vi fått? Ena minuten är det klarblå himmel och sol och i nästa sekund blir himlen helt svart och regnet öser ner. Igår var jag inne i Visby och lunchade med en kompis och det började så skönt ute i solen men vi fick flytta in efter en kvart för då kom värsta skuren. Jag körde sen ut till Salthamn en sväng för att spana in om Rolf & Friends hade något fint och visst hade de det. Ska visa vid tillfälle. Därefter körde jag in till Visby igen för att fixa naglar och fötter och under tiden jag var där så brakade det loss ordentligt med hagel och allt.

Precis likadant var det idag och därför passade vi på att röja och rensa här hemma. Vi började med “Annexet” och vi fick i hop en full bil med grejer som skulle till återvinningen. Det är inte klokt vad vi har samlat på oss mycket skit de senaste åren. Det har liksom bara fyllts på.

När vi gjort våra ärenden så tog vi oss ner till Norderstrand strax norr om Visby till en matmarknad där det finns åtta olika foodtrucks där familjer från tio olika länder serverar mat från världens alla hörn. Otroligt prisvärt och man kan också beställa bord och stolar ner på stranden om man vill sitta där nere och äta från trucksen. Kul koncept! Mer information finns längre ner i inlägget.

Det enda jag saknade på området var fler sittplatser. Men det kanske kommer.

Idag fegade jag ur och tog en grekisk Halloumisallad. Nästa gång, för det kommer absolut att bli en nästa gång, så ska jag testa dumplings från Ukraina.

I morgon ska vi fortsätta med vårt röj och rens är tanken och mot kvällen är vi bortbjudna till fina vänner på middag. Semesterdagarna bara springer iväg och jag tycker att det går alldeles för fort nu!

Ha en fin tisdagskväll!

KRAM!

Nu har vi lämnat min favoritmånad bakom oss. Månaden då allt ligger framför en och som är så fylld av förväntan. Nu är juli här och vi går in i allt det härliga och den här månaden är ju inte så dum den heller.

Vi startade upp det härliga med att åka upp till Fårö för att fira en fin vän som fyllde 50 år för lite sen. Vi jobbade av det sista i fredags och efter lunch så packade vi hop och gav oss iväg.

Färjan över sundet tar bara några minuter.

Min!!!

Fördrink hos kompisar som säsongar på Sudersand.

Sen cyklade vi bort till fina Linda som bjöd in till ett hej dundrande partaj med ett 50-tal gäster.

Sangria…

… bästa DJ:n…

… gig av Micke från Marmeladorkestern…

… och även av dessa stjärnor!

Vi minglade runt bland alla sköna människor och här är jag med Frida som gjorde blommorna till vårt bröllop. Idag hittar man henne på Lindgården inne i Visby.

Snyggaste hatten, eller hur???

Lilla Daisy som har en egen liten korgväska att mysa i fick vara med en liten stund.

Johan trollade ihop en magisk Paella.

Lite senare dansades det ute i tältet.

Tre gånger var vi på väg hem men det var såååå svårt att slita sig. Det här partajet skojar man inte bort!

Igår blev det frukost på Fårö Strandcafé…

… vi gick förbi den gamla bion och sladdade förbi kompisar som har fritidshus vid Sudersand.

Nästa stopp blev SuderSannas där ett flertal av oss sammanstrålade under eftermiddagen.

Den här “hyllan” fylldes på med fler och fler ju längre dagen gick.

Gårdagskvällen fortsatte i lite olika konstellationer och vi landade in med vänner på Fårö Strandcafé.

Bra pasta!

Idag vid lunch checkade vi ut och sen gick vi bara runt och socialiserade bland alla vänner som säsongar uppe på Fårö över sommaren tills vi kände att det var dags att säga hej då och börja bege oss hemåt.

En galet härlig helg har vi haft!

Men vad hände med vädret??? Nu sitter vi här hemma och kurar i soffan. Det blåser typ storm ute och det är svinkallt. Håller tummarna för att vi får lite mer sommarväder i veckan som kommer.

Ha en fin uppstart på nya veckan så hörs vi!

KRAM!