Hej!

Och gott nytt år till er alla som tittar in här! Aldrig någonsin har väl den meningen betytt mer än just i år. Även om vi ”peppar, peppar” har varit förskonade från att någon i vår närhet drabbats svårt av Covid-19 så har ju hela livet vänts upp och ner. Men skönt ändå att något var som vanligt och att vi kunde dricka ett glas gott bubbel till nyårsaftons kväll. Den här australiensaren har vi fått i present och den var supergod! Roligt med en vanlig kapsyl också.

Men innan firandet startade upp och efter att vi fixat det sista inför kvällen så hämtade jag och Vendela upp våra småstjärnor så att deras päron kunde få fixa och dona inför sitt nyårsfirande. Vi gick till deras favoritpark på Hälsningehöjden som ligger precis i närheten av där vi bor. Lekparken är inhängnad också vilket känns tryggt och bra! De där små har ju en benägenhet att försvinna väldigt snabbt om man säger så…

Just den här delen var bara en liten del av själva parken. Det finns även rutschkanor, gungor, klätterställningar, ett stenparti att klättra på och en massa annat roligt.

• 

• 

• 

• 

Alltså hur mycket kan man älska dessa små sköningar?

Sen hade vi ju lovat att vi skulle gå på café. Förutsättningen var att det skulle finnas chokladbollar och då sladdade vi in på Fabrique. Det är ju verkligen så mysigt att ha med sig dessa två på den här typen av ställen. De är vana att gå på café och på restaurang och de vet att man måste skärpa till sig om de ska får vara med. Det är aldrig en sur min och inget bus. De är bara så sköna!

• 

• 

Sen var det dags för mig att bege mig hemåt för att duka upp till kvällens middag så barnen lämnades tillbaka efter ett par timmar.

I år blev det silversockriga äpplen och körsbär som fick stå för nyårspiffet.

Det blev en klassisk middag med gratinerad hummer, oxfilé med potatisgratäng och efterrätt; Trio med tre olika typer av chokladmousse från Chokladfabriken. Och en skål med grannarna vid 00-slaget så klart.

Jag vet inte varför men jag tyckte nyårsafton kändes lite ledsam och dämpad i år. Jag kände mig lite låg. Alla andra år så har jag varit full av förväntan inför kommande år och man brukar vara lyckligt ovetande om vad som väntar. I år infann sig inte den vanliga känslan för mig och jag tror att det beror på flera olika saker. Den största orsaken är så klart pandemin. Hela våren kommer att bli lika tuff som den förra även om det finns en ljusning vad gäller vaccin. Sommaren känns väldigt långt bort och vi kan inte resa någonstans i februari som vi alltid brukar. Det är bara mulet och regnigt hela tiden och just nu haglar det ute. Vi har inte någon skidresa inbokad heller och det blir så påtagligt att jag påverkas av att inte ha någon resa att se fram emot och längta till. Att längta till en normal tillvaro är liksom inte samma sak. Sen åker Vendela vidare till Gotland ikväll till sin pappa och jag som inte gillar avsked känner ju redan nu hur tomt det kommer att bli. Hon har ju varit så länge här hos oss nu.

Sen är jag ju rätt sur på våra politiker också. Här står vår statsminister och skäller ut oss vecka efter vecka på sina presskonferenser som han kallar till med kort varsel. Han spänner ögonen i oss och säger med sin myndigaste röst vad vi ska göra och vad vi inte ska göra. Vi ska inte hitta kryphål och vi ska inte obstruera men vad händer… han uppträder som en jäkla pajas och går till Gallerian och julhandlar till sig fru. Två dagar senare säger han att det var lite folk, det kändes säkert men att han nog borde ha övervägt att handla presenten i god tid över nätet. Men allvarligt talat varför tror han att det var lite folk? Jo för att han har uppmanat oss alla andra att stanna hemma. Chefen för MSB reser till Kanarieöarna, Magdalena Andersson reste till fjällen och Morgan Johansson han shoppade på han också. Jag säger inte att jag lyckats att följa alla riktlinjer till 100% alltid men det här är så tokigt att jag blir alldeles mållös. Jag har noll förtroende kvar för det här landets ledning som väl är de som ska visa vägen och föregå med gott exempel. De har ju totalt gått vilse!

Nej fy vilket deppigt inlägg det här blev… men allt är ju inte på topp jämt. Jag kommer att komma tillbaka med ett bättre humör framöver jag lovar. Det brukar inte behövas speciellt mycket för att jag ska komma upp ur min grop.

Vi har i alla fall en resa till Gotland inbokad nu efter trettondagen och det ser vi fram emot även om vi kommer att hålla oss för oss själva hemma i vårt hus. En dejt med mina föräldrar på deras altan kan vi absolut få till, promenera längs med havet ska vi göra och om inte annat så blir det ett miljöombyte hur som helst. Att resa med färjan över är säkert och tryggt. Det vet vi sedan tidigare.

Ha nu en fin uppstart på det nya året och hoppas att ni är i bättre mood än jag haha!

KRAM!