HEMMA I VÅRT ÄLSKADE VASASTAN IGEN…

Hej Hallå!

Ja då var vi tillbaka i storstadsvimlet igen och det är ju konstigt hur fort man ställer om. Tidigt i morse, vid 06-tiden lämnade vi ett Tofta som var tyst, stilla och underbart vackert och efter en lugn tur med färjan till Nynäshamn så landade vi in i ett brusigt Stockholm som om det vore det naturligaste i världen. När vi kör Dalagatan upp, förbi Sabbatsbergs sjukhus och Vasaparkens myller av människor så känner jag verkligen att jag är hemma. Det känns jättebra att utgå härifrån under höst och vinter och det är en betydligt härligare känsla vi har idag än vad vi hade för ett år sedan. Då kände jag mig instängd och tyckte det var obehagligt att gå ut för att det var så mycket människor. Idag känner jag mig mycket mer trygg även om jag tycker att det är jobbigt när människor kommer för nära.

Dagens besked om att restriktionerna kommer att tas bort from oktober är ju också så glädjande. Äntligen får vi vårt Stockholm tillbaka igen… det Stockholm som vi älskar så mycket. Jag känner mig inte orolig… livet är fullt av faror och risker och det här viruset kommer vi att få lära oss att leva med under lång tid framåt så det är bara att hitta ett sätt att förhålla sig till det. Vi har varit sjuka i Covid och är fullvaccinerade vilket räknas som tre doser, och de vi umgås med är alla vaccinerade förutom våra två småkottar. Att man lättar på restriktionerna nu betyder att det inte är i våra kretsar som smittan drivs utan i sammanhang med människor som inte är vaccinerade. Det tyder ändå på att vi kan börja leva lite mer normalt igen och att vi inte kommer att behöva sitta ute i minusgrader och äta middag på altanen även denna vinter med nära och kära; även om det hade sin charm med fina minnen som vi alltid kommer att ha med oss. Vi var benhårt inställda på att mina föräldrar inte skulle bli smittade av oss… och det lyckades vi med.

När vi jobbat klart körde vi hem till Vendela och levererade en cykel som vi tog med från Gotland. Kramas en stund fick vi också göra innan vi rattade vidare till Brommaplan där vi har vår nya parkeringsplats. Bra läge precis vid tunnelbanan och hyfsat pris. Vi betalar dryga tusenlappen för en egen parkeringsplats i ett parkeringshus och det tar oss 10 minuter med tunnelbanan dit. Vi står i kö för en parkeringsplats precis här där vi bor men det är rätt lång kötid och då stiger priset till 3.500 kr/månad. Jag tror inte att det är värt det. Vi använder bara bilen på helgerna och stora delar av året bor vi på Gotland. Vi får se…

Att behöva gå och handla och släpa hem tunga kassar är också en omställning. På Gotland har vi ju alltid bilen med oss överallt. Vi ska faktiskt se till att skaffa oss lite mer framförhållning och ta tag i att beställa hem det vi behöver framöver.

I morgon blir det hämtning av de små på förskolan och på kvällen kommer Johannes och hans Viktoria förbi. Det ska bli så mysigt att få krama på alla igen. Jag har saknat dem sååååååå himla mycket!

Vi hörs hörreni!

KRAM!

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras.

No Comments Yet.

Previous
VI SÄGER HEJ DÅ… TILL BÅDE ROLIGA OCH MINDRE ROLIGA SAKER…