LJUGARN I MITT HJÄRTA… OCH NÄR MAN FÅR GLIRINGAR AV LOCALS…

För några timmar sedan så kom vi hem från mysiga Ljugarn som ligger på den östra sidan av Gotland. I mitt förra liv så hyrde vi ut huset i Visby och hyrde ett hus i Ljugarn hela somrarna så den här lilla badorten har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Ljugarn var också ett alternativ när vi (läs jag) började fundera på att köpa ett fritidshus. Idag är jag glad för att det blev Tofta men jag älskar fortfarande att komma hit.

Målet med att åka till Ljugarn var att gå på Thomas Stenströms konsert. Vi bestämde oss rätt sent och då fanns det inte något boende ledigt. Men jag lyckades ändå få fatt i ett litet krypin vid Frejs Magasin som är ett klassiskt pensionat i centrala Ljugarn så vi landade in där efter lunch.

Vi fick bo i ett litet lusthus på gården. Enkelt men det fyllde verkligen sin funktion. Toalett och dusch fanns i huvudbyggnaden.

Vi gick en sväng i det vackra vädret och första stoppet blev vid Bruna Dörren. Jag älskar det här stället som är precis så där ruffigt och mysigt som jag älskar. Recycling är temat och kompisfamiljerna som driver stället tillsammans har lyckats så bra. Här finns någonting för alla; olika typer av maträtter, barer, kaffe och glass.

Vi slog oss ner i Reggae-Corner.

Vi sippade på rosé i solen. Så förbaskat mysigt!

Vi delade på en wok från den asiatiska matbaren.

Sen var det dags att gå bort till Strandcaféet där vi bokat ett bord på stranden.

Man kan boka bord inne, ute på terassen eller ute på stranden.

Hur härligt!

Kommer ni håg den här gamla klassikern; Pripps Blå? Jag körde en favorit i repris “Moules” och den var precis som Tofta Beach Clubs, fantastiskt god.

Framåt 20-tiden var det dags att gå bort till Lövängen, bakom tapasrestaurangen Pighuset…

… för TS-konserten.

Thomas levererade så klart och jag som tyckte att konserten var alldeles för kort upptäckte idag när jag gick igenom mina klipp och bilder att han faktiskt höll på i 1,5 timme. Men något extranummer bjöd han inte på. Det var lite skumt. Han kanske hade bråttom hem…

Ips vips så var det slut…

… och vi vandrade vidare i sommarnatten.

Allting är ju nära i Ljugarn så vi gick tillbaka till Bruna Dörren…

… och nattsuddade med dessa stjärnor några timmar tills det var dags att gå hem till lusthuset.

Vid Frejs Magasin serveras det ingen frukost. Det är ett enkelt ställe utan reception och där vissa av rummen har toalett och dusch i korridoren. Men bara någon minut bort ligger Pensionat Lövängen där vi var på konserten och som ägs av samma ägare. Där serverades det frukost.

En enkel och god frukost med nybakat bröd. Dock ingen äggröra men ägget var perfekt kokt.

Under dagen har vi suttit i varsin solstol här på Ljugarnsstranden och lyssnat på sommarprat.

Innan vi åkte hem så gick vi förbi sockenbastun bort till hamnen för att kolla efter rökta flundror men tyvärr. Inget flundreår i år heller.

Hur var det då med de där “gliringarna”…

Jo, på vägen från stranden så skulle vi gå införbi Verkstan; en härlig butik med kläder, inredning och allt möjligt som jag skrivit om flera gånger tidigare. Den ligger på en liten kort väg och när vi går mot butiken så går vi på höger sida av vägen för den ligger på höger sida och det kändes onödigt att korsa vägen fram och tillbaka på den lilla korta biten. På “rätt” sida går två äldre gotländska damer som varit nere och tagit sig ett dopp. De pratade på och jag tänkte inte så mycket på det men helt plötsligt så hör jag hur de fäller trista kommentarer om fastlänningar som inte fattar att man ska gå på vänster sida av vägen, att det skapar kaos i Ljugarn och när jag hör att en av dem säger högt “och inte hör de eller fattar något heller” så fattade jag att det var oss de pratade om.

Ni kan ju gissa hur snopna damerna blev när jag vände mig om och på min breda gotländska säger att jag är gotlänning och att jag nog vet vilken sida man ska gå på men att vi inte ville korsa vägen fram och tillbaka eftersom vi skulle in till Verkstan. Damerna stammade fram något och avrundade det med att säga att “du måste ändå hålla med mig om att fastlänningar inte kan gå på rätt sida av vägen och att de skapar kaos”. Där avrundade jag… till saken hör att inte en endaste bil var i sikte. Tänk vad många hobbypoliser det finns som uttrycker en massa saker de inte har täckning för. Det här var i alla fall två locals som var fasligt trötta på turister.

Hur som helst… vi är båda så nöjda med vårt dygn i Ljugarn och vi kunde inte ha haft det bättre. Allt var alldeles, alldeles perfekt!

Vi hörs!

KRAM!