NÄR MAN BLIR LÄMNAD I STICKET OCH ÄR TILLBAKA PÅ RUTA ETT…

Jag har gått omkring och varit riktigt arg nu ett par dagar. Saker som jag trodde var bestämt visade sig inte alls vara bestämt trots att jag tycker att jag har varit hur tydlig som helst.

För 1,5 år sedan hade vi “vår snickare”… numer vår fd snickare… hos oss på landet på Gotland för att lägga upp planer för de förändringar vi ville göra. Nr: 1 var att fixa till en tillbyggnad av altanen där vi kunde stå och grilla. Nr: 2 var att byta tak på stora huset från betongtegel till plåt. Samma som vi har på den andra byggnaden som ligger i vinkel mot huvudbyggnaden. Nr: 3 var att fixa i ordning badrum och kök i “Annexet” som vi kallar det. Vi fick då veta att de inte hade möjlighet att fixa altanen förrän inför denna sommar (2022) och taket, badrum och kök skulle vi få vänta med till hösten 2022. Trist tyckte vi men där och då sa jag vääääldigt tydligt att då bokar vi in dig/er hösten 2022. Per var med och kan intyga att det var precis så vi kom överens.

Under tiden som passerat från då till nu så har vi haft regelbunden kontakt med snickaren kring bygglovet och jag har varje gång bett om att få en prisbild men ingen fått. Inför den här sommaren fick vi ett pris på altanen inför att de kom och fixade den precis som utlovat. Samtidigt pratade vi om taket och att vi väntade på bygglovet som borde komma precis när som helst. Jag bad om ett pris igen som vi skulle få innan semestern. Fick inget pris. Efter semestern tar jag kontakt igen. Jag berättar att bygglovet är på plats och ber om en prisbild. Då kommer snickaren till oss morgonen efter och mäter och tar bilder. Två timmar efter får vi ett pris. Toppen, då fick vi veta vad det skulle kosta. När jag skickar ett sms till honom och frågar när de kan sätta igång under hösten så får jag som svar. “Tyvärr inte förrän nästa höst”. Alltså först trodde jag att han skämtade… men sakta gick det upp för mig att det gjorde han inte alls.

Efter flera dagars försök att få fatt på honom så menar han på att han har inte sett det som att de har fått något jobb av oss. Vi hade ju inte ens fått en offert ännu…. men alltså på riktigt… jag hade tydligt bokat upp dessa jobb till denna höst och jagat honom i månader för att få veta vad det skulle kosta. För det vill man ju gärna veta… eller hur? Det var ju ingen skillnad i hur vi kommunicerade kring altanutbyggnaden, takbytet, badrum och kök. Det gjorde vi ju då när han var vid oss för 1,5 år sedan och bokade in allt på samma gång. Altanbygget levererades som utlovat men resten ville han inte kännas vid trots att vi pratat tydligt om taket och han har dessutom hjälpt till med bygglovet under hela vintern. “Kanske” skulle han kunna klämma in oss nästa vår vad det jag fick som svar.

Om vi hade vetat att han inte ville ta det här jobbet som vi avtalat då hade jag redan för 1,5 år sedan kunnat försöka få tag i någon annan som skulle kunna hjälpa oss med det vi ville få gjort. Nu har vi tappat massor av tid. Det bad han om ursäkt för men vad hjälper det. Jag känner att han har lämnat oss i sticket och vi är nu tillbaka på ruta ett.

Jag är så besviken och frustrerad och det känns så förbaskat trist att börja om och försöka få tag i någon annan som kan hjälpa oss. Nu står det skrivet i stjärnorna när vi kan få till det där. Det vi har lärt oss är att vi alltid framöver ska se till att göra beställningar skriftligt och inte muntligt. Vi var naiva och trodde att det inte behövdes. Han har gjort flera jobb hos oss och vi har alltid haft en bra relation fram till nu. Det har varit byggarnas marknad nu under pandemin men det kanske vänder framöver med tanke på det osäkra ränteläget, inflationen och allt annat som händer. Då är det ju trist att man bränner sina broar tänker jag. Och Gotland är för litet för att inte sköta saker och ting snyggt.

Vi borde vara rena rama drömmen för en snickare. Vi kan inget om något så de kan lura skjortan av oss. Vi ifrågasätter aldrig ett pris utan betalar snällt fast allting kanske inte blev som vi beställt. Har vi en snickare vi litar på så tar vi inte in offerter från andra. För vi vill ju inte vara besvärliga. Relationen är viktigare än priset. Nä fyyy nu känner jag att vi blivit så blåsta och lurade för att de bara kan välja och vraka mellan jobben. Och vårt ville de helt klart inte ha.

Men men… det är bara att kavla upp och ta nya tag. Om ni har tips på någon på Gotland som vill göra ett takjobb så får ni gärna förmedla en kontakt.

Sorry för ett gnälligt inlägg men det är väl en form av terapi det här så nu kan jag gå vidare, acceptera att det är som det är och börja om. Trots allt så är det ändå någon form av lyxproblem i dessa tider.

I morgon blir det jobb på Arlanda. Det ska bli sååååå kul! Vi hörs!

KRAM!