Allmänt

PANIK OCH DRAMATIK IDAG…

Hej ni alla som tittar in!

Så här harmoniskt med ett glas rosé i solen på altanen efter en avslutad jobbdag var det nära att inte bli idag. Alltså det finns värre saker här i livet som man kan råka ut för men dagens hjärtklappning var ändå hyfsad jobbig.

Men vi tar det från början… på lunchen idag tog jag en 5 km-runda powerwalk och när jag skulle duscha efteråt så gjorde jag som jag alltid gör… tar av min förlovningsring- och vigselring i badrummet. Ibland går det lite trögt att få av dem och då brukar jag ta lite tvål och vatten så att de lättare går att ta av. Självklart ser jag till att ”ploppen” är nere så att inte ringarna av misstag ska åka ner i avloppet. Men vad händer då…

… jo, ser ni det lilla hålet (bräddavlopp som det också kallas har jag lärt mig idag) precis under själva blandaren? Jag vet ärligt talat inte hur det gick till men tjipp tjillevipp så ser jag min vigselring försvinna in i det lilla hålet. Hur är det ens möjligt???

Jag började gråta och tänkte att nu är den borta för alltid men efter ett tag tänkte jag att den kanske inte kan komma så långt eftersom rören under består av flera olika vinklar, vrår och vattenlås. Att den skulle trilla ner därigenom ut i avloppet utan vatten kändes osannolikt. Men hur fasen skulle vi då få fram den? Vi hade båda jobbmöten under eftermiddagen men när vi äntligen fick en lucka så meckade Per och jag körde med ståltråd, dock utan framgång. Jag såg framför mig att vi skulle behöva krossa porslinet för att få fram ringen och det var där någonstans jag kände att nu måste vi ringa vår rörmokare Magnus. Jag vet inte hur många gånger i ordningen vi har ringt honom när det krisat och som alltid så prioriterar han och kommer hem till oss på stört fast hans arbetsdag var över för längesen.

Han kom med ”alle sine graj” som vi säger här på ön och alltså vilken hjälte… han fixade och trixade ett tag och fick tillslut fram min älskade vigselring utan att vi behövde krossa porslinet. Alltså den lättnaden och den lyckan… På köpet fick vi byta lite packningar också.


Så nu sitter jag här med båda mina älskade ringar igen med ett fånigt leende på läpparna. Vilken ångest jag hade när jag trodde att den ena var borta för alltid och jag kommer aldrig, aldrig att ta av mig mina ringar i badrummet igen.

Puuhhh vilken dag. Nya tag i morgon!

KRAM!

6 Comments

  • E

    Men snälla! Vilken pärs! Förstår din panik! Jag hade tappat flertal örhängen i vattenlåset som vi skylla plocka fram när vi renoverade badrummet men tyvärr var svärfar snabb och duktig så vi hann inte med det innan grejerna var på tippen 🙈 just då skrattade jag inte precis men det är ju värdsliga ting så det är numera glömt o förlåtet.

    • tiname@live.se

      Usch det var hemskt där ett tag innan den dök upp igen. Men visst är det så att det är ju bara ting och jag brukar inte gräva ner mig när något går söner eller försvinner vanligtvis men just vigselringen… det hade varit lite extra jobbigt. Så trist att dina smycken försvann :-(. Kram //Tina

  • Ulrica

    Åh, fy.. jag kände verkligen hur nackhåren reste sig.. vilken mardröm om den skulle försvunnit för alltid!!
    Sån otroligt skön känsla att den kom tillbaka 💖
    KRAM

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *