SÅ OPEPP JUST NU… MEN JAG ÄR SÅ GLAD FÖR ATT…

Hej!

I dag hamnade jag i någon slags dipp. Det är inte så ofta och det brukar snabbt gå över lyckligtvis men det är trist under tiden den pågår. Det är det där förbaskade viruset som ställer till det så mycket och ibland så känns det som att vi inte har gjort, och inte kommer att kunna göra, någonting. Allt roligt liksom bara går upp i rök hela tiden…

För att inte vältra mig i mitt armod allt för mycket så kikade jag igenom vilka glädjestunder som vi faktiskt fått till sedan i våras och de var ju ändå rätt många. Så häng med på ett bildregn om ni vill. Första bilden är inte från idag. Mitt utseende just idag gör ingen människa glad. Ni vet, bad hairday de luxe!

Jag är så glad för att…

… jag hann att åka till Lofsdalen tillsammans med vänner i början på året. Då hade vi ännu inte hört talas om något virus. Den här soluppgången lever jag länge på.

… vi också hann att resa till Egypten innan viruset satte fart. Vi hade en underbar resa med klarblå himmel och sol i drygt en vecka.

• 

• 

• 

• 

… vi till och med hann med att åka skidor i Sälen tillsammans med hela familjen. Det var precis innan debatten om att resa till fjällen eller inte drog igång. Det var luftigt i både backar och i liftköer och after ski, det hoppade vi över. Härlig solig vecka på alla plan!

… vi hann att gå på Kungliga Operan innan allt stängde ner.

… vi trots allt blev lindrigt sjuka i Covid-19. Trots att vi var friska mot slutet av påsken så tog vi det säkra före det osäkra och firade våra småknattar ute på vår gård med påskpaket. Skumpa med tilltugg blev det till de vuxna.

… jag blev bjuden på en staycation på ett “hotel with a view” av min man. Där firade vi vår bröllopsdag.

… jag efter flera veckors hemmakontor behövde åka ut till Arlanda på jobb och fick klä på mig en jobbstass igen.

… vi efter lång tid äntligen kunde åka ner till Gotland igen. Jag tror aldrig att jag njutit så mycket av att få komma till ön som just då. Det var helt virusfritt hos oss ute på landet och det kändes så befriande.

… vi kunde fira Pers födelsedag ute i solen med skumpa och sen middag med de yngsta i familjen senare på kvällen.

… att vi hittade ett Covid-säkert sätt att umgås med mina föräldrar och med min syster och hennes man. Det fortsatte vi med hela sommaren när vi ville ses. När det regnade fälldes markiserna ut och så satt vi där under och kurade tillsammans men på avstånd.

• 

• 

• 

• 

… vi trots allt kunde gå ut och äta på våra favoritrestauranger på ön. Två av våra favoriter passade vi på att gynna; Djupvik och Lindgården.

… vi kunde njuta i solen och ta ett glas på uteserveringarna på Röstrandsgatan tillsammans med ungdomarna i familjen.

… vi fick en jättepositiv upplevelse i form av en skärgårdstur med brunch. Vi var lite tveksamma innan men de hade ordnat det så bra och så säkert. Maten var gudomlig!

… vi alla kunde samlas på Gotland för att fira midsommar vid familjens hus vid havet. Magiskt var ordet!

• 

• 

• 

… vi kunde ha picknick vid havet i solnedgången.

• 

• 

… vi kunde öppna upp uteköket igen.

… vi kunde få umgås massor med vår älskade familj.

… vi kunde skrota omkring inne i hamnen i Visby.

• 

• 

… vi också kunde ta en tur till Furillen för att strosa omkring i den spektakulära miljön.

… jag fick en fantastisk långhelg på Fårö tillsammans med min darling.

• 

• 

… jag fick fira min födelsedag med hela min älskade familj. Den startade upp med Champagnefrukost och det var bara början.

… vi kunde vara så mycket på stranden.

… att vi kunde ha en kräftskiva med nära och kära.

… att sommaren stannade så länge så att vi kunde umgås utomhus på Rörstrandsgatan när vi kom tillbaka till Stockholm igen efter drygt två månader på Gotland.

• 

• 

• 

… vi redan efter ett par veckor kunde resa tillbaka till Gotland och stanna ett par veckor till.

• 

• 

… vi kunde hösthänga i Hagaparken och gå på nyöppningen av Surfers här i Stockholm.

• 

• 

• 

• 

… att vi hann med en sväng till ner till Gotland och njuta av det sista av hösten innan vintern kommer.

• 

• 

… vi hann att åka till Tom Tits och gå på Dinosaurieutställningen med Loa innan smittspridningen satte igång igen.

Ja tänk ändå vad mycket vi har haft möjlighet att göra ändå trots att det härjat en pandemi här i världen. Det är det här jag måste plocka fram när det känns som deppigast och mörkast och förhoppningsvis så kommer vi att få fler fina stunder framåt även om vi nu går in i en mörk och dyster årstid. Det känns bara lite mer trögt nu att vi ska igenom det här en gång till. Den här gången har vi ingen ljus och varm årstid att se fram emot och det är väl det som känns deppigt.

I dag får vara en dag som jag stryker ett streck över och så tar jag nya tag i morgon helt enkelt.

Ha en fin avslutning på den här dagen och en skön uppstart på helgen.

KRAM!