Halloj!

Om ni bara visste hur trött jag har varit idag… I går kväll, precis när det var dags att släcka lampan och slå igen de blå så rullade det in ett åskoväder och sen höll det på hela natten fram och tillbaka. Så fort jag somnade så kom en ny knall. Suck… det värsta är inte att jag inte fick sova utan det jag tycker är mest jobbigt är att jag är så rädd. Alltså jag blir som ett litet barn när det smäller… ligger och håller för ögonen under täcket och håller på… ja ni fattar…

När jag jobbat klart för dagen så kände jag att jag var i ett stort behov av att få svänga förbi vår lilla stuga i Gnisvärd som ligger så vackert precis vid havet. Om man inte har någon energi så är det hit man ska åka. Och det är så stilla och vackert här. Till och med fiskmåsarnas tjoande är som ljuv musik…

Nu börjar blåelden att slå ut men det är på tok för tidigt. De vill vi ha till midsommar och det är ju ännu två veckor dit. Det märks också att det är så torrt i markerna nu. Vi skulle verkligen behöva mer regn. Men bara under nätterna förstås…

När jag satt där vid havet så insåg jag hur mycket jag längtar efter att kunna få röra på mig igen. Det är stort att jag som är en latmask av rang känner så. Min rehabträning går lysande och jag är så disciplinerad så jag känner nästan inte igen mig själv. Det var längesen jag hade ett riktigt bakslag och jag rör mig nästan obehindrat i vardagen. Det är bara när jag trampar snett som jag känner av att knät inte är riktigt med. Jag inser att jag inte kan brassa på med power walks här och nu men under tiden ska jag göra mig redo för nu märker jag på kroppen att den inte har fått motion… om man säger så. 

Jag har hittat så snygga träningskläder och jag har särskilt fastnat för de HÄR. Den HÄR färgen är också sååå snygg. I de HÄR skulle man nog se vältränad ut i från början. Good for meeee. Den här tröjan finns också med på önskelistan. Med de här tror jag att man kan bli riktigt vältränad faktiskt. Åtminstone behöver jag den målbilden.

I morgon väntar verksamhetsplanering med jobbet med en AW som avslutning. Och sen… ja då är det en ledig dag igen.

Vi ses!

KRAM!

Hej hej!

Häromdagen skulle min fina kusin ha fyllt år och då kändes det rätt att ta fram den flaska bubbel som jag fick av henne senast vi träffades. Det var en solig och vacker dag; en perfekt dag att skåla i rosa bubbel, prata om henne och titta upp emot den klarblå himlen. Saknar…

Igår kväll var vi på ett mysigt födelsedagsfirande hos vänner inne i Visby och kom hem med sista bussen vid 00-tiden. Himla smidigt att vi har så bra bussförbindelser in till Visby från där vi bor när man inte vill ha med sig bilen. I morgon är det dags att bubbla lite igen för då ska vi vara i Almedalen och fira gudsonen Gustav som ska gå på studentbal. Det ser ut som att det ska bli hyfsat varmt och soligt i morgon och det blir ju alltid lite extra härligt då.

Men nu är det lördag och jag tror att jag ska åka in till Visby idag och kika i några butiker. Ja, så får det bli.

Ha en fin lördag!

KRAM! 

Hade det varit bättre väder så hade säkert den här strandbaren varit igång inför sommaren och om jag får gissa så är det säkert full fart här om ett par tre veckor.

Då ska vi sitta här med ett glas rosé och njuta av solnedgången på första parkett.

I år har man röjt stranden från sly och buskar och det har blivit så mycket öppna ytor som jag inte sett sen jag var liten. Det har blivit så bra!

Det här var en av platserna där man spelade in ”Pippi på de sju haven” när jag var liten och det var så här det såg ut då med lite konstgjorda palmer här och där.

Hej hallå!

Alltså det här med att äta frukost ute, det är ju så härligt! Det blåser friska vindar här på ön idag men vår altan ligger så skyddad så där märker man inte av det alls. Det är bara solen som når fram och tur är väl det. Hemma i Stockholm har vi aldrig ätit frukost på balkongen av någon anledning. Kan hänga ihop med att när det är frukostdags har inte solen lyckats komma åt vår balkong ännu.

Nu ska vi alldeles strax gå ner till havet och där lär det blåsa ordentligt misstänker jag. Det ska också bli spännande att se om mitt knä håller för en promenad i lite mer kuperad terräng. Det är inte långt ner dit. Det tar bara några minuter så själva sträckan är inget problem men jag är ju van att gå på plan mark. I går var bästa dagen av alla. Jag hade inte ont en enda gång och jag hoppas att det kommer fler bra dagar än dåliga dagar nu framöver.

Ha en fin Kristi Himmelsfärdsdag!

KRAM!