I´M BACK…

Det tog sin lilla tid att komma in i rätt tid igen. Jag vet inte när jag kommit så ur fas efter en resa så mycket som den här gången. Jag har varit klar för att sova för natten vid 19.00 varje kväll och även om jag har härdat ut till åtminstone till 21.30 så har jag vaknat vid 05.00 varje morgon hittills. Idag är första dagen som jag känt mig normal och nu är kl. 22.20 och jag hänger ännu med. Det finns hopp :-)!
När vi reste i väg i början på februari gav vi våra vänner i uppdrag att fixa vår tills vi kom tillbaka och det har de lyckats bra med! De här blommorna snubblade jag över idag. Underbart! Nu är den på gång; VÅREN!

Trots att det är underbart att få resa bort så är det så himla skönt att få komma hem igen. Ett par veckors semester kan verkligen få mig att känna distans till min vardag så att jag, åtminstone för stunden, precis när jag kommer hem kan känna att vardagsbestyren inte är några större bekymmer. Att gå upp på morgonen och gå till jobbet, att handla, tvätta, laga mat, städa och allt annat som hör vardagen till har inte känts speciellt motigt den här veckan trots jetlag Tricket för mig är verkligen att se till att skaffa mig ett avbrott då och då för det är det som gör att jag uppskattar min vardag så mycket mer. 
När jag nu kommit i fas igen tidsmässigt så känner jag mig redo för att möta helgen. I morgon är det afterwork på jobbet och sen skall vi tillsammans med vänner gå ut och äta på Amarillo. På lördag kommer äntligen småtjejerna som har varit på sportlovsresa med sin mamma, på söndag blir det fika med fina vänner och därefter middag hos mina föräldrar. Det känns som att vi hare en härlig helg på gång!
KRAM!
0

HEMMA IGEN…

Ja då var vi utcheckade och färdigresta för den här gången. Resan hem var lång; vi tog en taxi tvärsöver ön till Sai Kaew Beach där vi blev upphämtade av en speedboat som körde oss till Ban Phe på fastlandet. För att komma ut till båten blev vi utrullade i vattnet på en slags brygga på hjul. Kändes vemodigt att åka ifrån Koh Samet där i solnedgången… Framme i Ban Phe får man åka ett litet “tåg” bort till den lilla terminalen och där stod vår minibuss och väntade på oss för vidare transport till Bangkok.

Det tar ungefär två timmar från Ban Phe till Bangkok och väl där blev det en låååång väntan på vår flight. 01.30 är en bra tid att resa hem om man kan sova på flyget men ni kan ju gissa hur mycket jag sov… just det, NADA… Jag hamnade så klart bredvid en man som gnisslade tänder i sömnen och jag lyckades då och då nicka till en kvart här och där men det blev många långa timmar innan vi landade på Arlanda vid 06.45 Sverigetid, Allt bagage kom som det skulle och sen var det bara att checka in på nytt till Visby där vi landade in vid lunchtid. 
Nu är jag så trött så att jag håller på att svimma. Jetlagad till max och sömnbrist på det. Jag var tvungen att slockna en liten stund i soffan under eftermiddagen för att inte helt gå i bitar men fick tvinga mig till att bara sova en kort stund. Nu kämpar jag timme för timme för att hålla mig vaken tills det är dags att gå och lägga mig för natten. Sen hoppas jag att jag kan få sova heeela natten. 
Nu kom Vendela hem så nu skall jag krama så mycket på henne så att hon nästan går sönder. Älskade unge vad mysigt att få se henne igen.
KRAM!
0

DET BÖRJAR DRA IHOP SIG…

Jaha då börjar den här resan att lida mot sitt slut. Vi har i och för sig nästan hela dagen kvar i morgon också eftersom vi inte kommer att lämna vårt hotell förrän vid 17.30 men idag är sista hela dagen och sista kvällen så vi har försökt att passa på att njuta extra mycket idag. Vi gick upp tidigt som vanligt och var typ först på stranden. De där första timmarna innan alla andra kommer på plats är de bästa på hela dagen! Ao Praostranden är verkligen helt fantastisk. Ren, fin och vattnet är alldeles kristallklart! Den är lugn, men inte för lugn (jo, om man har tonåringar med sig) och all personal på hotellet och restaurangerna är helt otroligt vänliga och de gör verkligen sitt allra, allra bästa för att vi skall ha det så bra det bara går. Vill man ha en veckas avkoppling, bada vid en superfin strand, äta god mat och bli väl omhändertagen så skall man absolut resa hit. Vill man ta sig runt till andra stränder så är det enkelt att ta sig med taxi, moppe eller fyrhjuling.

I kväll tog vi en drink vid solnedgången innan middagen och sammanfattade den här resan; mestadels fint väder, fina stränder, riktigt bra hotell med supervänlig personal, god mat och massor av skön avkoppling och tid för varandra. På minussidan är att jag sett en kackerlacka live och dagen då vi kunde mått bättre men det var ju en regnig dag så det får gå. Vi känner oss faktiskt rätt semesterfärdiga nu och det skall bli skönt att få komma hem och få krama på barnen igen. Tack fina härliga Thailand för den här gången!
KRAM!
0

ON THE ROAD AGAIN…

Ja, då var vi pigga igen och kunde som planerat bege oss till Ao Wong Duean som ligger på Koh Samets östra sida. En mysig liten strand som består av ett avsnitt som är lite mer livligt och en lite lugnare del. Den här stranden gillade vi verkligen. Det hände lite lagom mycket; turister som lämnades och hämtades via transportbåtarna från Ban Phe (alltid lika kul att se vilka som inte klarade att ta sig i land utan hamnade i plurret med resväskor och allt :-), varutransporter som kom med båt flera gånger per dag, försäljarna som är så himla ödmjuka och alla japaner som helst vill fotas hoppandes i grupp. Ett slagsmål fick vi också bevittna. En hel båtlast med något överförfriskade män råkade i luven på varandra när de skulle stiga i land. Ja, vi har haft en spännande dag :-)! Solstolarna fick vi hyra för 100 bath st. Det var dyrare än vad det brukar vara när man kommer som dagbesökare till en strand men då ingick en läsk från baren och fria besök på restaurangens toalett. Helt ok faktiskt!

 En välförtjänt vila. Jädrar vad de sliter med sina tunga ok med frukt, grillar med kyckling och allt annat som de har till försäljning.
Så här såg det ut där vi blev avsläppta av vår taxi. Hm… vi undrade faktiskt ett tag om vi hamnat rätt men taxichauffören sa att vi skulle följa skylten NO ENTRY… och det gick ju bra för vi kom ju fram till stranden efter ett tag.

Idag var det mulet på fm och ta mig tusan så kom det nog några stänk vid frukosten också. När vi kom fram till Ao Wong Duean vid 9.30-tiden var det väääldigt grått men vid lunchtid kom solen igen och vi kunde andas ut…
Nu är vi tillbaka på resorten igen och här kommer vi att stanna fram till söndag när det är dags att åka hem igen. Vi åker inte härifrån förrän vid 17.30 så vi har hela söndagen här också innan det är dags att vända hemåt. Men det tänker vi inte mer på just nu för nu skall vi gå ner till någon av restaurangerna och äta något gott.
KRAM!
0

DEN HÄR TORSDAGEN HOPPAR VI ÖVER TYCKER JAG…

Så här såg det ut i går. Sol, värme och något gott att dricka vid strandkanten. Idag har det varit rätt annorlunda minst sagt. Fram emot kvällen i går började vi känna oss lite småsvajiga i kistan och vi insåg att lunchen – som vi åt på det där stället som vi hade bestämt oss för att aldrig äta på – skulle vi inte ha ätit… I morse vaknade vi dessutom vid 07 av att det regnade så mycket att det snarare var ett vattenfall än ett spöregn utanför vår bungalow. I tre långa timmar höll det på, oavbrutet, tills det lugnade ner sig och övergick till ett väder som skulle kunnat fått SMHIs gråväderspris flera gånger om, om det nu fanns ett sånt. Jättetrist men å andra sidan så prickade vi in rätt dag att vara risiga på. Det hade ju faktiskt varit rätt surt om det hade varit ett strålande väder eftersom vi hade ett behov av att hänga i vår bungalow hela dagen om man säger så…
Nu har vi i alla fall varit och ätit middag och druckit Coca Cola och det verkar gå bra tack och lov. Nu håller vi alla tummar för att den här lilla svackan är över så att vi kan åka på utflykt som planerat i morgon. 
KRAM!
0

AO PRAO RESORT…

Idag har vi stannat hemma på vårt hotell och “vår” strand. Ao Prao Resort är ett hotell som hänger ihop med ett annat hotell och en annan restaurang på den lilla strandpromenaden. En restaurang serverar italienskt, en thai och restaurangen på vårt hotell har en blandad meny. God och vällagad mat men det kostar därefter också. Hur som helst så ligger samtliga restauranger precis ovanför strandkanten och det är ju helt makalöst att få sitta och äta middag kväll efter kväll i den här miljön. Det kommer att bli en skaplig omställning när vi kommer hem och skall börja laga mat själva igen. Vi har blivit så bortskämda nu när vi är på semester.

Lobbyn och baren ligger även den helt öppet precis ovanför stranden. Här brukar vi ta en drink då och då innan vi går upp till vår bungalow.
Fyra dagar kvar nu. Tiden har gått galet fort samtidigt som det känns som om vi varit borta hemifrån hur länge som helst. Syftet med den här resan var att vi skulle koppla av och komma ner i varv. Vi skulle inte lägga tid på att åka på en massa olika utflykter, dyka, snorkla, shoppa och allt möjligt annat utan vi skulle bara vara. Vi har verkligen lyckats med det. Vi har inte gjort någonting annat än att ta det lugnt och umgåtts med varandra hur mycket som helst. Att vakna på morgonen och där och då bestämma vad vi skall göra av just den dagen; det är lyx! Att resa utan barnen är däremot konstigt och annorlunda när man är borta så länge som två veckor. Vi är i och för sig vana att vara utan barnen varannan vecka men nu börjar längtan efter dem smyga sig på riktigt ordentligt. Nu skall vi dock njuta av våra sista fyra dagar sen skall det kramas på barnen hur mycket som helst igen!
Har våren kommit hemma ännu?!
KRAM!
0

SAI KAEW BEACH…

Idag tog vi en Koh Samettaxi (dvs man sitter på flaket på en pickup och håller i sig för allt vad man är värd) till Sai Kaew Beach. På Koh Samet finns inga kloka vägar utan man åker på små grusvägar med massor av hål och stenblock i och som är mer som stigar än vägar. När man får möte eller passerar ett vägbygge blir det körigt…
Vi har haft en skön dag men vilken jösses vilken kontrast att komma hit när vi varit på lugna gatorna i drygt en vecka. Det här var som Tofta Beach x 100. När vi kom, rätt tidigt på morgonen, var det lugnt men efter ett par timmar så var det full rulle med båtar, försäljare, jetski´s, hundar och massor av folk i en salig röra, jag blev nästan lite yr i bollen. Trots att det var intensivt så var det ändå en skön stämning på stranden och sanden var verkligen som man hört talas om; alldeles kritvit och som puder. När vi ändå var på plats på östra sidan passade vi på att gå en promenad ner till en betydligt lugnare strand; Ao Phai där vi tog en lunch på Jep´s.

Taxistationen

Innan vi åkte tillbaka gick vi en sväng “på stan” för lite shopping och vi fick så klart med oss några “bra-ha-grejer” hem :-). Det där med bagageövervikt ignorerar jag just nu… När vi kom tillbaka till Resorten såg vi ett grabbgäng (som hängde på Sea Kaew idag) checka in. Stackars killar, de har nog hamnat alldeles fel… vi är de på det här stället som släcker och låser om kvällarna. Hittills har vi varit sist kvar på restaurangerna och i går kväll när vi tog en drink i lobbyn så drog personalen ner jalusierna och släckte ner innan vi druckit upp och då var klockan 22.45… 
Då var det dags för lite kvällspiff igen då så att vi hinner ut innan de stänger . Det är ju en dag i morgon också :-).
KRAM!
0

AO PRAO…

Här har vi legat idag och haft det bra i solen. Ao Prao är en liten, smal, mysig strand på Koh Samets nordvästra sida. Här drar man in solstolen under en palm eller under något annat lämpligt träd alt. en buske om man vill ha skugga. Jag gillar dessa små stränder allra bäst. 
Nu har vi börjat landa ner även på det här stället; det tar alltid lite tid innan man har ställt om och fått koll på läget. Vi kan konstatera att det är väääääldigt lugnt här. Inget ställe jag skulle resa med barnen direkt även om det det finns några barnfamiljer här. Det är mest par i olika åldrar som verkar hålla till här. Jag har hört några svenska röster idag annars är det väldigt få svenskar här, liksom på Klong Prao/Koh Chang. Senast när vi var på Phuket så träffade vi på människor vi kände både här och där. Lite skillnad alltså. Prisläget är också betydligt högre här än på Koh Chang. Det är mycket möjligt att det är dyrare just här på Ao Prao men vi skall åka över till andra sidan någon dag och kolla läget lite.

 Nu är det dags för att testa en ny restaurang för kvällen. Restaurangerna här ligger precis ovanför stranden med havet bara några få meter bort vilket jag verkligen tokgillar. 
Ha en bra måndag… för visst är det måndag? Är helt lost på dagarna här nere.
KRAM!
0

GECKOAKUTEN KOM…

  När vi kom hem efter middagen och jag skulle gå in i badrummet så ser jag en stor svart skugga i ögonvrån. I mina ögon så är det typ en varan eller något och ni kan ju tänka er min reaktion… Nu var det lyckligtvis ingen varan som vi fått påhälsning av utan en gecko men jag har så otroligt svårt för den här typen av reptiler eller vad det nu är. Efter en minuts vilda diskussioner om hur vi skall få ut den där “varanen” så fick vi helt enkelt ringa receptionen. Jag vet inte vad jag hade väntat mig men in kommer en liten thailändsk tjej med ett flin på läpparna som klättrar upp på handfatet och plockar ner geckon med händerna. Fattar ni… med HÄNDERNA!!! Med ett leende läpparna försvann hon ut från vår bungalow. Jag gissar att hotellpersonalen fick något att snacka om i kväll…
Nu skall jag göra ett nytt försök att gå in i badrummet…
KRAM!
0

KOH SAMET…

 Utsikten från vår Bungalow på Ao Praostranden är värd alla timmarna i bil idag trots att det var mulet när vi kom. Vi lämnade ett Koh Chang där regnet stod som spön i backen… idag också. Börjar bli för mycket regn nu men är det någon dag som det skall vara riktigt dåligt väder så var det väl idag när vi ändå skulle förflytta oss. Vi var uppe med tuppen idag… och det bokstavligen för det bodde en tupp bakom vårt hotell som kuckelikuuade glatt om morgnarna, och hela dagarna med för den delen. Efter frukosten kom en snubbe i en röd liten bil och hämtade upp oss, tog oss med färjan över från Koh Chang och sen tokkörde som bara thailändare kan upp mot Ban Phe. Här liksom i Egypten är det de som kör om som har företräde och inte alla andra… ja ni fattar…
Från Ban Phe åkte vi motorbåt över till den lilla bryggan vid Ao Praostranden och nu har vi installerat oss i vår Bungalow. Inte lika lyxig som hotellet på Koh Chang men med en riktigt schysst utsikt från altanen. Vi bor så nära att vi hör vågorna när de slår in emot land och nu kom solen tillbaka också. Det här kan nog bli bra :-)!

Så här såg det däremot ut på hotellet i morse när vi åkte iväg. Vi hoppas på lite mer sol här på Koh Samet för nu saknar vi faktiskt den även om det är varmt som bara den.
Nu är det dags att fixa till oss lite och gå ut för att kolla in restaurangerna. Det lär finnas en italienare lite längre bort och jag känner att en pizza efter en vecka med BBQ och thaimat skulle sitta fint.
Hoppas att ni har en fin söndag!
KRAM!

0