Visst är det vackert?!

Jag har behövt mycket kärlek den senaste tiden. Har väntat på svaret från den MRT (eller MR som det också kallas för) som jag gjorde i förra veckan och jag har faktiskt mått lite dåligt över vad jag skulle få för svar. Jag brukar inte jaga upp mig men ibland har tankarna svävat iväg helt okontrollerat och jag har fått kämpa med mig själv för att inte dra växlar och tro det värsta. Man kan ju upptäcka allt möjligt med den här typen av undersökning och det är ju så dubbla känslor. Å ena sidan vill man veta å andra sidan vill man bara stoppa huvudet i sanden. 

Hur som helst… idag hade jag en telefontid med min läkare… och vad händer då… ja Tele2 strejkar som bara den och jag tänkte att; ja nu skiter det sig. Men hon lyckades nå mig till slut. 

Provsvaret visade att jag har en meniskskada i vänster knä, någon slags inflammation i höfterna och förslitning i de tre nedersta kotorna i ländryggen. Inte konstigt att jag har haft så ont. Nu har jag fått en tid hos en ortoped redan på måndag och jag är så tacksam för att min arbetsplats har en sjukförsäkring som möjliggjort att jag hittills har fått snabb och den allra bästa hjälpen när jag som bäst behövde det. Hade jag gått igenom den vanliga sjukvårdsapparaten så hade jag förmodligen bara varit halvvägs mot en diagnos, kanske inte ens det. Är så oändligt tacksam för att det inte var något värre än det här. Är så lättad… 

Så… nog om krämpor tycker jag; nu vill jag ha mer flärd i mitt liv och det finns faktiskt goda förutsättningar för det framåt.

KRAM!

Halloj!

Åhhhh vilken härlig dag jag har haft med Ulrica idag. Jag tog ledigt under eftermiddagen för att få umgås med denna vackra människa som jag lärde känna på bloggminglet jag var på i våras. Så häftigt att ha fått en ny vän. Tänk vad bloggandet kan ta en… det trodde jag inte för sex år sedan när jag startade upp den här bloggen; att få förmånen att lära känna nya människor. Så fina dessutom!

Ulricas blogg hittar du HÄR och hon är en sååååå duktig fotograf. Hon tar magiska bilder!

Vi började med lite lunch… ugnsbakad lax med citron och rostade pistagenötter. Till det blev det pressad potatis, pesto, bubbel och babbel.

En fin present hade hon med sig också.

Så söta pippisar!

Sen blev det såklart massor av babbel om fotografering och bloggeri och ovärderliga tips från coach Ulrica. Så roligt att få lite bättre koll på hur allt funkar i den här världen. En värld som jag har kommit att tycka allt mer om ju mer jag har fått inblick i den. Den må upplevas som ytlig av många men det är så mycket mer än så. Ska utveckla det i ett inlägg framöver.

Som ni kanske märker så har det blivit några små förändringar vad gäller bloggen och hoppas att ni också gillar justeringarna lika mycket som jag gör. Efter den här dagen känner jag mig så fylld av energi och inspiration. Tänk att jag, som aldrig har haft en hobby eller något särskilt intresse för något äntligen har hittat något att pyssla med på min fritid. Känns faktiskt riktigt bra!

Tack Ulrica för en härlig dag och tack alla ni andra för att ni tittar in här hos mig!

KRAM!

Hej hej!

Hur har ni det i januarimörkret? Trist dag idag måste jag säga. Mitt knä strejkar och gör jätteont fortfarande så idag fick jag ta till det tunga artilleriet med inflammationsdämpande. Gillar inte dem. Tycker jag blir konstig av dem men ibland måste jag. Väntar ännu på mitt svar från MRT-undersökningen jag gjorde i förra veckan. Att det ska ta sån tid…

Tiden går som sagt och den här bilden på Vendela och Lilly är tagen vid Pers familjs landställe utanför Sandviken och Storvik i Gästrikland för rätt många år sedan. Lillskruttan på bilden fyller snart 14 och den stora 23 så det har gått några år…Under flera år, innan vi köpte vårt eget ställe var vi alltid där minst en dryg vecka varje sommar. Där har Per varit alla somrar sen han var liten och vandrat den lilla biten ner till sjön som Vendela och Lilly gör på bilden. Jag äskar den här bilden! Vendela var tonåring då med allt vad det innebär men här kunde hon verkligen slappna av och bara vara sig själv, lugn och harmonisk. Nu har hon inte varit allt för stökig men lite tonårsbrus fick vi så klart stå ut med.

Nu har vi printat ut den här bilden och gjort en liten tavla av den. Ska visa vid tillfälle vart den fått sin plats.

I morgon hoppas jag att jag och mitt knä mår lite bättre för då ska jag få besök av en fin vän. Ser så mycket fram emot det!

Så ha en fin måndagskväll!

KRAM!

Hej på er!

Hur har ni det i vintervädret? Här i Stockholm är det vintervitt och solen skiner. Vi ska strax gå ut en sväng och få lite frisk luft. 

Men igår samlades vi här hemma hos oss och firade vår älskade Johannes som fyllde år. Gänget hade med sig Sushi från ESA Sushi Stockholm och sa**n i gatan vad god den var. De där smakerna skojar man inte bort. En härlig färgbomb dessutom. Rekommenderas varmt!

Men den här lille liraren han ville inte testa sushi. Han ville som vanligt ha Sibyllakorv, pastaskruvar och julmust som i det här huset kallas för Tomtesaft. 

Vi vuxna fick dricka Sake…

…och Kirin Ichiban.

Och sen blev det som vanligt ett musikquiz framåt småtimmarna. Den här gången på temat populäraste låtarna decennium för decennium. Det är alltid oklart vem som vunnit när vi är klara. Om vi överhuvudtaget kommer ihåg att räkna poäng så brukar vi tappa det på mitten någonstans ha ha…

Alltså det här gänget… man har inte tråkigt en sekund med dem. Ännu en fantastisk kväll att lägga till i minnesbanken. Älskade ungar!!!

Näää nu är det dags att gå ut och lapa lite sol Ha en underbar lördag!!!

KRAM!

Hello!

Hemma igen efter en dags jobb i Norrköping. Staden där jag pluggade och bodde några år för längesen. Men oj vad hemma det också känns varje gång jag kommer hit. Allt är så välbekant även om mycket också är förändrat… till det bättre. Norrköping har ju gått och blivit vackert!!!

Här vid ”Strömmen” har det alltid varit vackert. Här står jag på Saltängsbron och långt därborta ligger hamnen.

Drottninggatan är sig lik…

…men spårvagnarna är uppdaterade.

Det här är något som har förändrats hur mycket som helst. Det gamla industriområdet mitt i City har sedan vi bodde i Norrköping rustats upp och det är sååååå fint. Tänk att där bakom husen bodde vi och då fanns det bara risiga hus som sett sina bästa dar i det här området. Vårt hus och vår lägenhet var förvisso snyggt/snygg men upprustningen av det här området hade bara börjat då.

Man kan strosa på stigar och broar längs med Strömmen…

Och här pluggade jag… som då var nutidens Linköpings Universitet/Campus Norrköping.

Sen var det dags att ta tåget hem till Stockholm igen.

Härligt att få möjlighet att komma hit att jobba då och då och kunna få gå på Memory Lane på vägen från kontoret till Centralstationen.

Nu är det dags att fixa lite middag här hemma och ladda inför veckans sista arbetsdag.

Ha en fin torsdagskväll!

KRAM!

I morgon väntar jobb i Norrköping och sen är det redan fredag igen. Hej vad det går nu… I nästa vecka och framåt i februari väntar massor av roligheter så februari kommer förhoppningsvis också att rassla förbi rätt snabbt. För i mars, då kommer våren i min värld… eller, den börjar i alla att visa sig lite då och då.

Ha en bra avslutning på den här onsdagen!

KRAM!