God morgon!

Ja, det här med charter eller inte var ett av alla ämnen vi diskuterade under gårdagskvällen. Jag gillar att resa med charter ibland; som t ex som nu senast när vi bara ville boka en resa snabbt och ha full avkoppling. Det finns så många fördelar med det. Man får ha med sig extra bagage, man kan oftast boka platser längst fram i planet med extra benutrymme, man blir upphämtad på flygplatsen och kan sen checka in bagaget på hotellet när man blir upphämtad för att åka tillbaka till flygplatsen. När vi reser med hela stora familjen och åker långt bort så är det också enklare. Eftersom vi nästan alltid har otur och blir sjuka när vi är ute och reser så känns det tryggt att veta att man får snabb hjälp. Vi reser nästan alltid med Ving och Thomas Cook. Det har hittills funkat så bra och har det någon gång varit något som gått snett så är det aldrig några problem att få kompensation till skillnad mot andra bolag där man kan få bråka ordentligt. 

Den här gången hade vi också tur att på hemvägen träffa på vår favoritcabinchef som skämde bort oss lika mycket den här gången som förra gången vi reste med honom ner till Gran Canaria.

Men vid andra tillfällen så är det roligare att snickra ihop sin egen resa som när vi var i Venedig som jag berättade om för lite sen och när vi var i franska Antibes senast. Då flög vi reguljärt till Nice, fixade med transport själva och hyrde en lägenhet genom Airbnb men så var det också en hel del stök. Att beställa taxi med chaufförer som inte vill prata engelska är ingen lek och det var också en utmaning att hitta fram till vår lilla studio dit man inte kunde köra bil. Att få kontakt med killen som hyrde ut var inte så lätt och vi var lite svettiga där ett tag. När vi skulle resa hem höll vi på att missa flyget för att chauffören hade missat adressen och stod och väntade på ett annat ställe. Men det har ju sin tjusning det också och det är väl bra att man kan välja utifrån vad som passar en just då. Jag gillar båda varianterna beroende på vad jag vill få ut av resan!

Den här bilden måste jag ju bara visa er. Ni som läste inlägget om när jag fick en utskällning för att jag hade snott någon annans väska känner igen det här. Den är tagen sekunderna innan dramat drog igång. Vår väska ser alltså exakt likadan ut och vi hade också en heavytag på. Ja, det gäller att spara på reseminnen av alla slag ha ha.

Nu väntar vi in Pers tjejer som landar in här om ett par timmar och sen ska det packas pjäxor, hjälmar, skidor och allt annat som vi ska ha med. Och vet ni… om allt går som det ska så får jag min nya skidjacka levererad fram till dörren i Sälen i morgon kväll! Det var på håret… Ni kommer att få se den under veckan.

Ha en underbar lördag!

KRAM!  

Gokväll!

Ja, som rubriken säger så tänkte jag att jag skulle skriva lite om varför jag sitter här och bloggar varje dag. 

Men till att börja med skulle jag vilja säga vad jag tycker kring det här med bloggar och olika typer av bloggar. Jag tycker att det är upp till var och en vad man vill använda sin blogg till. En del vill använda den till att publicera bilder från resor och ge tips om olika ställen att besöka. Någon annan vill skriva om inredning eller träning och en tredje om hästar eller blommor. Eller så vill man skriva om att man har någon sjukdom eller har skadat sig, eller något annat man själv eller någon närstående har drabbats av. En del vill göra någonting av sina bilder och det finns de som inte vill kategorisera sig och ha inriktningen livstilsblogg. Så långt brukar det vara fine med de flesta även om en del tycker att det här med bloggar är lite fånigt. Men man läser gärna…

Men gud förbjude om man nu vill tjäna några slantar på det som man delger andra och visar i bloggen. Eller ännu värre om man kallar sig för Influencer, då kommenteras det många gånger i negativa ordalag. Men allvarligt talat, det är 2019 nu och i vår tid ska det väl ändå få finnas plats för alla. Jag menar det finns ju andra saker här i världen som man kan ojja och bekymra sig över än om någon tjänar en slant på sin blogg. Ett jobb som så många andra. Och det finns ju en marknad… Jag tror att de som kommer med negativa kommentarer inte har en aning om hur den här världen funkar. Man är nog många gånger kvar i ett old school-tänk. Vill man nå ut och marknadsföra något idag så är ju bloggar och Instagram och till viss mån även Facebook betydligt större plattformar än fysiska annonser. Det ligger en otrolig kraft bakom dessa forum.

Jag gillar inte den negativa inställningen till bloggar och bloggare och inte heller när bloggare skriver ner andra bloggare för att de har en annan inriktning än man själv. Det är ju det som är det fina i kråksången; att man kan få använda den till vad man vill och om man inte gillar en blogg. Sluta följ. Men skriv inte ner andra, det är som att prata skit om kollegor. Det finns absolut inget gott som kommer ur det. 

Så, nog om det. Nu till varför jag startade en blogg för snart sex år sedan. 

Allt började med att jag fick en systemkamera av Per i morgongåva när vi gifte oss. Jag älskar att fotografera. Jag är inte något proffs på något sätt men jag lär mig efterhand och jag tycker att det är så kul. Alla bilder samlade jag i datorn, där de låg och samlade damm. Jag hade då funderat ett tag på att börja blogga för att göra något av bilderna och delge familj och vänner som inte bor där vi bor vad som händer i vårt liv. Jag har också alltid tyckt om att skriva och har under många år skrivit dagbok. Där började det. Läskigt men samtidigt otroligt kul. 

Jag hade många tankar kring vad alla andra skulle tycka och jag ville ju vara personlig men inte allt för privat. Lever man på en mindre ort så ska det inte så mycket till att det upplevs negativt om man upplevs sticka ut på fel sätt. Sticker man ut så måste man göra det på rätt sätt och då kan man bli höjd till skyarna och det här med bloggar var inte direkt något som var creddigt. Men jag hade tydligen redan då bestämt mig för att vara mer modig så jag satte igång trots att jag inte kände någon som redan bloggade. Och så tänkte jag att ja… tycker någon att det är fånigt. Ja då får de väl tycka det då. Jag känner för att göra det här och då gör jag det!

Bloggen har växt en del sen dess. Det är inte bara familj och vänner som tittar in längre utan många av er vet jag inte ens vem ni är eller har träffat live och det är så otroligt roligt att se att antalet besöker växt med tiden. Jag har också upptäckt att jag tycker att det otroligt roligt om någon blir inspirerad av det jag förmedlar och att jag har också blivit varse att jag har ett visst bekräftelsebehov. Det är ju så roligt när ni lämnar en kommentar eller mailar mig med frågar om vart jag hittat någon viss sak eller något klädesplagg. Därför brukar jag numer oftare delge er vart jag hittat respektive grej eller vad restaurangen vi åt på ligger. Jag tjänar inte en krona på det förutom några få undantag som kan räknas på ena handens fingrar. Märkligt att jag känner att jag måste förklara det för att ni inte ska tro att jag fått hybris, ha ha. Det säger ju en del.

Det bästa av allt med den här bloggen är så klart att ni alla finns där ute och tittar in här men den har också fört med sig att jag träffat nya människor som också blivit mina vänner. Vem vet, jag kanske också kommer att vilja tjäna lite pengar på min blogg så småningom. Det kräver ett hårt jobb vilka många inte förstår och jag har inte bestämt mig än för om jag är beredd att lägga ner den tiden. 

Vi får se!

Ha en fortsatt fin onsdagskväll!

KRAM!

Hej hej!

Jag är väl inte den enda som har ätit en semla idag kan jag tänka mig. Fettisdagen till ära! Den var ju smaskig som bara den men herregud den kommer jag att leva länge på. Alltså bokstavligt för jag är sååå mätt fortfarande. Flott ändå att vi alla på jobbet blev bjudna på dessa godingar idag. 

Nu ska den här semlan jobbas bort för ikväll står det rehabträning och Yinyoga på schemat. Jag får nog välja matsmältningsyogan ikväll ha ha. Sen lär det inte vara mycket kvar av den här kvällen. Förhoppningsvis kommer jag i säng i tid för en gångs skull och det är verkligen välbehövligt för jag ligger efter med sömnen. Behöver komma ikapp.

Ha en fin onsdagskväll!

KRAM! 

Hej på er!

Och välkommen lördag! Här på ön skiner solen och i morse när vi vaknade var det alldeles vitt och krispigt av frost. Inser att våren bara var på tillfälligt besök. Så avkopplande att vara här igen och jag ägnar en hel del tid åt att dagdrömma om vad vi vill göra med det här lilla stället. Byta ut taket på huvudbyggnaden står ju högt upp på önskelistan och att öppna upp hela fronten på huset med en öppningsbar glasvägg. Inne skulle vi vilja riva ut allt på nedervåningen och göra en helt ny planlösning. Har en bild i mitt huvud av hur det skulle kunna se ut. Nu har vi då valt att resa och göra andra roliga sker istället men förr eller senare ska det hända mer grejer här.

Nu är det dags att göra något av den här dagen. En tripp till Visby och lite annat mysigt väntar.

Ha en fin lördag!

KRAM!