Hej allesammans!

Hela sommaren har vi sagt att vi ska fixa ny vass till våra stora krukor. Men har det blivit av? Nope… men igår, i elfte timmen knipsade vi av ett gäng när vi gick hem från stranden. Jag tror att det var en och annan som vi mötte som tyckte att det var märkligt att Per gick omkring med en sekatör i handen på strandpromenaden ha ha.

Nu ska vi lämna vår härliga ö för den här gången och det som är så annorlunda men bra just nu är att det är mycket turister på Gotland så här års. Vi ”gotlänningar” – jo jag räknar oss fortfarande som gotlänningar – märker det på så sätt att sommarrestaurangernas uteserveringar är fulla med folk. De restaurangerna brukar vi aldrig gå till. Vi vill gynna de som kämpar och har öppet året runt men när man ser att de som bara har öppet under en kort period vanligtvis fortfarande har öppet och har många gäster så är det ett tecken att årets turistsäsong är ordentligt förlängd. Det är bra! Något positivt med den där ”Coronan”…

Ha en fin måndag hörreni så ses vi i Stockholm.

KRAM!

Hej på er så här mot söndagskvällen!

Idag på förmiddagen skrev jag nästan klart det här blogginlägget och poff så försvann all text. Det har hänt mig någon gång tidigare och ni kan ju tänka er vilket humör jag blev på då… jag stängde ner min dator och tog med mig Per på en sväng mer till havet istället. Nu börjar jag om…

Under tiden som Per körde in till Visby i går kväll för att hämta upp våra gäster så donade jag här hemma. Det blev en liten bricka med tilltugg…

Jag ställde fram dryck och glas…

… jag tycker det är trevligt att gästerna kan få välja vad de vill ha till fördrink…

• 

• 

• 

• 

… och jag dukade.

• 

• 

Sen skålade vi ute på altanen…

… under tiden jag lagade till det sista till middagen. Syrran fångade mig i farten.

Och vad blev det då för middag? Jo, det blev Poké Bowl eller Pokémon som jag envisades med att kalla det för igår ha ha. Jag blev bjuden på det när jag var hemma hos sköna Helena i deras vackra fjällhus i Lofsdalen i januari tillsammans med Katarina, Ulrica och Helena. HÄR hittar ni receptet. Så fräscht och så gott! Och apropå dessa dessa damer. Nu saknar jag dem väldigt mycket. Det var alldeles för längesen vi sågs…

• 

• 

• 

Om ni undrar över vad det är för svart i skålen som egentligen är en temugg – man tager vad man haver – så är det svartris. Så gott det också. Särskilt om man gör det utifrån receptet.

Och här fick jag vara med på bild igen så jag lånade bilden av Therese.

En mysig kväll med både skratt och lite tårar, sådär som det kan bli när man pratar systrar emellan.

Nu har vi plockat undan lite sommargrejer ute på altanen. Men bara lite lagom så att det inte ska kännas allt för tomt när vi åker hem till Stockholm i morgon kväll. Resten får vi fixa när vi åker ner i nästa sväng.

Hoppas att ni har haft en skön söndag!

Vi hörs!

KRAM!

Hej på er!

Här har det picklats idag minsann. Vi får ju gäster till kvällen så vi fixar och trixar med alla tillbehör. Picklad rödlök och ingefärspicklade morötter kan ju vara bland det enklaste som finns att göra och det kommer att bli så gott till kvällens middag… hoppas jag. Jag återkommer med vad det kommer att bjudas på.

Så här gör vi picklad rödlök:

2–3 röda lökar
½ dl ättiksprit, 12 %
1 dl strösocker
1½ dl vatten

Skiva löken i tunna skivor och koka upp ättikssprit, strösocker och vatten. Lägg löken i en glasburk och häll över vätskan. Rör runt och låt svalna. Klart efter några timmar.

Så här här gör vi ingefärspicklade morötter:

3–4 morötter, ca 300 g
1 msk ättiksprit, 12 %
2 msk strösocker
3 msk vatten
1–2 tsk finriven färsk ingefära

Riv morötterna grovt. Blanda ättiksspriten med sockret, vattnet och ingefäran och rör runt tills sockret smält. Lägg morötterna i en glasburk och häll i vätskan. Rör runt och låt stå några timmar.

Nu är det bäst att rappa på här…

KRAM!

Hej!

Ja då har den här fredagen övergått till kväll och begravningen är över. Det blev en jättefin stund och det var så fint ordnat allting även om jag starkt ogillar begravningar. Men vem gillar begravningar… För mig är en begravning som att någon dör två gånger och jag är inte alls med på att det är nödvändigt med en begravning för att få ett avslut. Det är bara ångest och klumpar i magen och det enda man vet är att det kommer att bli jobbigt.

Nu var det här en liten begravning med bara vi, de närmaste och den var jättefin, precis som jag tror att Maggan skulle ha velat ha den, men de där begravningarna som är stora med många människor och man som närmast anhörig blir så exponerad för andra i olika tunga moment (när man går in i kyrkan, ibland sist av alla, när man ska gå fram och säga farväl vid kistan, hälsa på alla efteråt osv) när man har det så jobbigt; jag gillar inte det.

Jag respekterar de som vill ha det så såklart men om jag får välja kring min egen begravning så vill jag inte ha en traditionell begravning. En urnnedsättning med de närmaste i familjen om de nu vill det och sen kan de, om de vill, träffas tillsammans och dricka champagne, äta god mat med ett riktigt bra rött vin och minnas det som var det bästa med mig. Det sämsta med mig kan de hoppa över och även tårta och efterrätt. Möjligtvis en chokladtryffel i all enkelhet. Eller en Tiramisu men det tror jag bara är jag som gillar så det behöver de inte tvinga i sig för min skull. Lite bra musik; Depeche Mode, Human Leauge, Shots med Imagine Dragon (viktigt att det är Broiler Remixversionen), Leva Livet med Emil Assegård, If I die young med The Band Perry (funkar även om jag dör gammal ha ha och Vendela har koll på vilken version) då är vi hemma. Petra Marklunds ”Händerna mot himlen” tycker jag också har sin självklara plats. Jacob och Johannes kan välja ut några godingar från min gamla vinylsamling, Philippa och Lilly kan bidra med något nytt som de tror att jag skulle gilla och Per har koll på min Spotifylista. Det räcker fint så… Då lovar jag att jag kommer att vara med där uppe i min himmel och tryggt veta att alla har en skön kväll tillsammans.

Men hörreni nu var det ju inte det Vita Arkivet vi skulle prata om. Vi skulle ju prata om vin också. Ett något mer positivt tema ha ha. Det här vinet har varit sommarens favoritvin här hemma hos oss. En fransos som passar till det mesta. Kryddig, nyanserad smak med fatkaraktär. Så god! Bra pris också tycker jag. Den kommer att få följa med oss även i höst. Helt klart!

Nu har vi en skön fredagskväll här hemma och i morgon varvar vi upp igen. då kommer min syster och hennes man hem till oss på middag. Sen blir det en söndag som vi kommer att ägna oss åt att plocka undan sommaren. Känns bra ändå. Jag är redo för hösten!

KRAM!

Hej Hej!

Det är dags att bjuda på ett recept igen. Ikväll önskade ungdomarna i familjen sig en gammal vardagsfavorit som vi brukade laga när barnen var små; Falukorv sweet chili. Jag är inte alls förtjust i korv och definitivt inte falukorv men i den här rätten så funkar det utmärkt. Den är enkel att laga och går snabbt.

• 

• 

Vi strimlar falukorven tunt och steker den knaprig i sesamolja. Det var varmt och skönt ute så vi lagade mat ute i uteköket. Jag har inga exakta mått eller mängder till den här rätten så man får ta lite som man tycker av ingredienserna. Det är inte så noga.

Syskonsnack… gullungar!!!

• 

• 

En purjolök och två olika sorters paprika…

• 

• 

… och en burk vattenkastanjer. Sen fräser man upp allting…

• 

• 

…och blandar ihop med falukorven. Vi brukar sen koka upp Barillas mest tunna spagetti, ni vet den där som tar bara tre minuter att koka och blanda den med den uppstekta röran och sweet chilisås. Lite mindre chilisås om det är små barn med och lite mer om man vill ha den lite starkare.

Servera på ett stort fat, strö över sesamfrön och toppa med persilja. En enkel rätt med mycket smak som både ser ut och smakar godare än vad den ser ut på de här bilderna. Vill man så kan ju byta ut falukorven mot kyckling eller något annat. Det tror jag funkar lika bra.

Efter middagen blev det övningskörning med Philippa som tränar på inför prov och uppkörning. Det är ingen lek att ta körkort idag…

I morgon ska vi på begravning. Min fina moster Maggan har fått somna in och även om det var skönt för henne att få lämna nu så är det alltid sorgligt och ledsamt. Hon var den busiga, coola och roliga mostern som bodde vid Nytorget på Söder i Stockholm och det var alltid så spännande och roligt att få resa upp till henne. För jag var ju van med att bo på landet här på Gotland så det var verkliga kontraster att få komma dit. Jag äskade Stockholm redan då!

Hon rökte som en borstbindare och som barn blev man alltid bjuden på runda, gröna små eucalyptostabletter med någon typ av socker på som hon förvarade i ytterfacket till sitt cigarettetui. Jag tror inte att de tabletterna finns kvar längre. Det var hos henne jag fick äta hämtpizza från en hak på Medborgarplatsen för första gången och när jag blev mer vuxen så serverade hon alltid rostat bröd, räkor och vitt vin när man kom från färjan eller flyget. När jag var i tonåren och bodde hos henne tillsammans med kompisar så tyckte jag att hon var lite jobbig för vi ville ju gå själva på stan men hon ville alltid hänga med. Jag förstod inte alls varför men idag förstår jag ju att hon var livrädd för att vi skulle komma bort i Stockholmsvimlet. Rimlig känsla ändå…

Ja, det är många minnen som poppar upp nu och i morgon ska vi säga hej då. Det kommer säkert bli så där är kyligt och sorgset som det alltid är på begravningar. Jag blir alltid så frusen men jag känner mig säker på att det kommer att bli fint.

Vi hörs!

KRAM!

Hej Hej!

Jag tänkte vi skulle snacka lite om mig… och om saker ni kanske inte vet. Jag brukar ofta skriva om vad vi gör men sällan om hur jag är. Here we go!

Vet ni att:

• min favoritfilm är Die Hard 2. Jag kan inte längre räkna hur många gånger jag har sett den men varje gång jag ser den så är det som att jag ser den för första gången. Yippee ki yay motherfu**er.
• jag älskar potatis i alla former. Jag äter också gärna rå potatis under tiden jag lagar mat. Det har gått i arv i rakt nedåtstigande led till min dotter Vendela ha ha. Mina söner äter inte potatis idag eftersom de fick äta så mycket potatis under sin uppväxt. Stackars barn…
• jag älskar lakritspipor. Ni vet de där med rosa strössel på själva pipan.
• jag tycker att fötter är läskiga. En gång i tiden ville jag bli fortvårdsterapeut… hur tänkte jag då?
• man får inte ta på mina knän eller på min haka. Sjukt obehagligt!
• jag är lojal och tror gott om alla människor, ibland mer än vad som är rimligt. Jag är naiv och tror att alla vill oss väl. Det ska mycket till för att jag ska tappa förtroendet för någon så när det sker då har man passerat alla gränser.
• jag kan vara sjukt långsint om man sårar mig eller mina nära och kära och jag tappar förtroendet för någon. Så don’t mess with us!!!
• jag är lat. Jag tar ofta de enklaste vägarna vilket är bra när jag jobbar. Jag krånglar inte till det. Hemma kan den där latheten få en annan innebörd ha ha…
• jag sover lika mycket och länge som en tonåring. Jag har ännu inte knäckt koden till varför man ska gå och lägga sig när man är pigg och gå upp när man är som tröttast. Konstigt i min värld. Därför ”slumrar” jag så fort tillfälle ges. Jag kan sova överallt.
• jag gråter sällan direkt när något allvarligt händer. Då blir jag bara fokuserad men fulgråter på skolavslutningar, till Sofias änglar eller när någonting bara är fint.
• jag är grym på att fickparkera. När vi bodde inne i Visby innerstad så hade jag inget val. Det var bara att träna på inför allmän publik och efter ett tag så satt det. Nu har jag inte fickparkerat på ett tag men jag tror att jag fortfarande har det.
• jag är vidskeplig. Jag lägger aldrig nycklar på bordet, går inte under stegar och spottar alltid tre ggr över vänster axel om en svart katt korsar min väg. Men om sanningen ska fram så spottar jag även om det kommer vilken katt som helst och då kör jag dubbelt spott. Sex ggr. Man vill ju vara på den säkra sidan.
• jag liftade alltid i tonåren. Ofta själv; när jag skulle till kompisar, när jag skulle till jobbet eller bara för att… tiderna förändras. Idag skulle ingen i yngre tonåren lifta omkring som vi gjorde då.
• jag trillar omkull jämt. Jag har så dåliga ledband i mina vrister och kan snubbla på ingenting. Jag har slagit mig rejält flera gånger och senast pajade jag ett objektiv när kameran slog i backen. Vad kan man göra åt uttänjda ledband?
• och det här tror ni kanske inte… att jag är dålig på att kallprata. Som lite yrkesskadad inom HR så vill jag gärna komma till pudelns kärna direkt och prata om saker på riktigt. Men jag har insett att det hör till allmänt hyfs att man pratar om lite av varje innan man tar nästa steg.

Ja, det här är vad jag hade att bjuda på idag :-).

Vi hörs!

KRAM!

Inlägget innehåller reklamlänkar till Gina Tricot och H&M.

Hej på er bloggvänner!

Tänk att för två veckor sedan hängde vi hela helgen nere på stranden i det vackra vädret. Det var varmt både i luften och i vattnet och jag badade. Jag som sällan badar… Idag var det något helt annat när jag gick ner till havet på min lunchpromenad.

Jag var helt ensam och hade hela stranden för mig själv. Det var blåsigt och det var höstiga moln på himlen.

Strandbaren hade packat ihop…

… kontraster.

Några kvarglömda brassestolar… varför heter de så egentligen? ja nu går vi mot höst. I morgon går vi in i september och det är så lustigt för det känns som att vi precis landade in här inför sommaren.

Jag hade tänkt att jag skulle köra ett yogapass idag men jag hann inte med det. Först fullt upp på jobbet och sen en tripp in till Visby för att göra lite matinköp. Lite jobb till när vi kom hem… men i morgon ska det bli av så den här dagen fick bli en vilodag helt enkelt.

Jag är förrästen på jakt efter ett par nya jeans. Vad tror ni om de HÄR? Eller de HÄR? Jag gillar att det är hög midja. Så snygga ju!

Vi hörs!

KRAM!

Hej Hej!

Oj vilket mysigt firande vi hade igår kväll. Först tänkte vi boka bord på någon bra krog men så kände vi båda två att vi varit ute och ätit så mycket den senaste tiden så vi bestämde oss i stället för att äta och dricka riktigt gott hemma i stället.

Det här var förrätten… ha ha, ni ser ju att vi gillar mat. Mycket mat!!!

Vi pratade om vilka som är våra favoriter bland skaldjur och Per landade ner i räkor. Men jag har nog hummer och vanliga kräftor på delad förstaplats.

• 

• 

• 

• 

Och den här då… en favorit när det gäller champagne.

Vi två… han och jag.

Vet ni… det är så märkligt. När vi åker ner så här års, när sommaren är över brukar våra närmaste grannar ha lämnat ön för längesen men inte det här året. De åkte förvisso hem innan vi reste tillbaka till Stockholm efter semestern men nu är de tillbaka allihop. Det måste vara den där ”Coronan” som gör att allt är upp- och ner nu förtiden.

Idag har vi varit ute och gått en power walk på 6,5 km och sen har vi suttit på altanen och solat hela eftermiddagen. Vilket skönt sommarväder vi fick idag. Det var vi värda efter gårdagens skyfall som aldrig ville ta slut. Här ska det grillas ikväll för det gäller att passa på nu när vi är här. Det är lite enklare här än hemma i Stockholm.

Hoppas att ni har en skön söndag. Vi hörs!

KRAM!

Heeey!

Tittar in en snabb sväng och säger hej. Vi är på väg till Visby nu och sitter på Gotlandsfärjan och här har de nu tagit det där med avstånd till nästa nivå. Jag och Per har fått en egen ”fyra” där jag är placerad i ena änden och Per i den andra ha ha. Vi ligger på samma bokning och vi bokade oss två samtidigt men ska det vara avstånd så ska det.

Destination Gotland gör allt så himla bra med åtgärder för att människor ska hålla avstånd. Man släpps in i gaten i omgångar för att det inte ska bli för många där inne och när man ska gå av så får man också gå av i omgångar. Så bra ordnat.

Det är bara ett problem… att folk har så svårt för att hålla avstånd. Är man uppe och rör sig så har man alltid någon som flåsar en i nacken. Det är inte specifikt just här på färjan. Så är det lite överallt… framförallt när man är i en affär till exempel.

Nu ska jag luta mig tillbaka. Kanske kan det bli så att jag slumrar lite. Jag är bra på det!

KRAM!

Inlägget innehåller reklamlänkar till Vinoteket.

Hej Hej!

Vi har precis tagit emot månadens leverans från Vinoteket. Vi fick ju en prenumeration på viner från barnen i julklapp och har nu testat hela våren vilket jag berättat om tidigare. Funkar finfint! Efter ett uppehåll under sommaren så har vi nu återupptagit prenumerationen och ikväll dök det upp en kartong levererad fram till dörren. Så himla smidigt. Nu har vi förvisso ett systembolag här nere på vår gata men det är ju så roligt att få prova lite nya sorter vilket vi är dåliga på annars. Det är lätt att man kör på säkra kort.

Så roliga etiketter på en del flaskor… man kan välja vinpaket i olika varianter prisklasser och vi har fått den HÄR. Det här kommer vi definitivt att fortsätta med.

Idag har jag varit och jobbat på Arlanda och det var härligt att se att det inte är helt ödelagt längre. Trafiken börjar sakta, sakta att återhämta sig och man kan höra ett och annat flygplan men det är fortfarande lååångt kvar tills vi ens är i närheten av vad det var. Det är också märkligt att komma till jobbet och det är så få som är där. I Crew Base där vi fixar vår medhavda lunch var det gott om plats. Där brukar vi annars trängas bland alla micros när man inte väljer att äta i Sky City… Annorlunda…

Vi har styrt upp hösten och pratat ihop oss om hur vi ska fördela allt mellan oss och det kommer att bli bra det här… även om vi går in i ännu en tuff period.

Nu är det dags för middag här så bäst att runda av! Ha en fin lill-lördag!

KRAM!