Hello!

Här ser ni en lycklig mamma. Det är min mamma, som tillsammans med min pappa som båda är runt 80 år så gärna ville att vi skulle kunna ses i någon form. De har varit så tappra och länge nu har de distanserat sig rent socialt efter konstens alla regler. Min syster har hjälpt dem med inköp och jag har kunnat hjälpa till en del nu när vi har varit här nere på ön och de försöker att ha det så gött de kan utifrån omständigheterna. Men igår hade vi bestämt att vi, tillsammans med min syster och hennes man skulle träffas på säkert avstånd hemma på deras altan och så här la vi upp det…

Med handskar på fixade jag tre olika charkbrickor med lufttorkad skinka, ostar med fikonmarmelad, tryffelsalami och någon annan korvvariant, grissini med pesto, oliver i vitlök och honung och physalis. Syrran fixade krustader med världens godaste räkröra. Allt transporterades hem till mina föräldrars altan där vi gick in genom trädgården så att vi inte behövde gå in i själva huset.

Vi placerades på tre olika ställen på altanen med avstånd från varandra och allt vi fixade med gjorde vi med handskar och handsprit nära till hands.

Att isolera sig helt kan få många att tycka att livet blir för tufft och då får man hitta en gyllene medelväg så att man känner att man ändå har något positivt att vila upp allting på. Mina föräldrar har lyckligtvis varandra och de har möjligheten att vara ute i sin trädgård och ta en sväng med bilen ut till landet. De är nöjda med det men de saknar att få umgås med oss barn, barnbarn och barnbarnsbarn och sina vänner. Men då får man hitta på lite kreativa lösningar som trots allt känns bra. Ute och avstånd är bra!

En fin eftermiddag på många sätt och vi hoppas att vi hinner att ses något mer på ett liknande sätt innan vi vänder tillbaka till Stockholm igen.

KRAM!

Hej och gokväll så här i sena timmen!

Idag har vi firat födelsedag minsann. Min älskade darling fyller år och det har vi så klart uppmärksammat om än i det lilla. Jag har ju varit permitterad idag så när vi hade firat klart på morgonen (läs när jag var klar med min sovmorgon ha ha, för Per jobbade ju på som vanligt) så for jag in till Visby för att fixa lite till firandet och lite ärenden åt mina föräldrar.

På vägen tillbaka köpte jag med mig thaifood så det blev en mysig lunch i solen när jag kom hem.

När jobbdagen var över för Per åt vi lite färsk frukt och drack lite bubbel vid uteköket på altanen. Och vilket väder Gotland bjuder på nu. Är man i lä så är det superskönt!

Sen minglades det också med de två yngsta ungdomarna i familjen, vi åt middag och facetimade med släkten i Tyskland. I år blev det ett väldigt stillsamt firande på förekommen anledning men jag tror att födelsedagsbarnet var rätt nöjd ändå.

I morgon väntar ett besök i butiken som jag tidigare har skrivit om HÄR och sen ska vi äntligen, nu när vädret är med oss, få träffa mina föräldrar på avstånd i deras trädgård. Det ska bli så mysigt att få se dem igen på riktigt.

Vi hörs i helgen!

KRAM!

Hej!

I lördags startade vi upp dagen med en promenad längs stranden. Regnet hängde i luften och det kom några droppar hit och dit. En rätt trist dag rent vädermässigt…

På vägen hem gick vi en liten omväg genom skogen. Det är så fint där nu med alla vitsippor.

Men sen, när tonåringarna hade vaknat till liv så startade vi upp firandet av Lillys födelsedag. Underbara fina Lilly! Vi grillade och firade på med bubbel i olika varianter i glasen. Flaggan var hissad, det öppnades paket och babblades om både det ena och det andra. Hur kunde minstingen i familjen bli så här stor så snabbt…

Alla våra barn fyller år i början på året och nu är alla färdigfirade för i år. I alla fall från vårt håll… men alla ”syskon” har ju inte möjlighet att träffas fysiskt och fira varandra varje gång som någon fyller år så vi brukar samla ihop alla vid något lämpligt tillfälle på sommaren. Vi får se hur det blir i år. Allt är ju lite upp och ner nu och vi får ta det lite som det kommer tänker jag.

Hoppas att ni har haft en fin uppstart på nya veckan!

KRAM!

Inlägget innehåller reklamlänkar till Cervera och Ellos.

Hej!

Igår mot kvällen poppade vi upp lite bubbel och skålade med Johannes, Jacob och Linda innan vi gick loss på pastamiddagen. Älskade fina familj. Utan dem vore jag bara en liten lort… Så här i Covid-tider så är det bara det här gänget som vi hänger med. Allt annat socialt är satt på hold och så får det vara.

Våra champagnekupor är inköpta på Kustnära i Visby. HÄR och HÄR hittar ni kupor i liknande stil till kraftigt nedsatt pris just nu. Den sista finns även med guldkant.

HÄR hittar ni skålarna som vi brukar fylla med snacks. De finns i massor olika färger.

Majken hon kom på tricket att blåsa utåt igår och jag vet inte vad vi tänkte på när vi köpte den här tutan till henne… det krävdes lite list att gömma undan den när hon fått tutat på ett tag. Och Loa han bygger och bygger och pysslar med både det ena och det andra. Man vill ju bara krama och pussa på dem hela tiden och det är så tråkigt att man inte kan det just nu.

Receptet på den här pastarätten med lövbiff, sparris och spenat har jag lagt ut tidigare här på bloggen. HÄR finns receptet. Bilderna verkar inte funka så det måste jag kolla på men själva texten finns där. Enkelt som vanligt när jag lagar något…

HÄR hittar ni en supersnygg pastaskål. Den vill jag ha!!!

Nu ska vi gå ut i det vackra vädret och fixa några ärenden. Ha en fin söndag!

KRAM!

Bilder: Agneta Larsson

Heey!

Tänk att det har gått nio år sedan de här bilderna togs strax efter vårt bröllop i Gnisvärd på Gotland. Det sägs att tiden går fort när man har roligt och det stämmer ju verkligen. Jag älskar att umgås med Per och jag har alltid så himla roligt tillsammans med honom. Det är väl därför som åren bara har swishat förbi.

Vi gifte oss en gråkall dag i april. Det var ytterst medvetet att välja en dag i april eftersom vi då inte behövde rätta oss efter vädret. Vi fick vara beredda på att det kunde vara snö, regnigt kallt eller varmt och sol och vi planerade utifrån det. Det kändes så skönt att inte behöva bry sig om vädret. Hade vi haft vårt bröllop på sommaren så hade vi blivit så besvikna om det hade varit dåligt väder för då förväntar man sig ju att det ska vara soligt och varmt.

Alla barnen var med och Johannes och hans dåvarande flickvän spelade och sjöng låtar av Kent och Sarah Dawn Finer. Det var ett litet bröllop tillsammans med våra nära och kära och efteråt drack vi skumpa vid vårt lilla hus som ligger precis vid havskanten snett emot det lilla kapellet där själva bröllopet var.

Mot kvällen åkte vi in till Tott Hotel där vi alla samlades för middag och fest i den stora sviten med utsikt över hela Visby och solnedgången i havet. När gästerna begav sig hem framåt natten så stannade jag och Per kvar till dagen efter och jag minns att vi på morgonen fick upp en brakfrukost på rummet som var så grym.

Magisk dag med en magisk man!

Jag är så lycklig över att jag har honom. Han älskar och accepterar mig med alla fel och brister som jag har och jag känner mig så trygg med honom. Vi älskar att vara med varandra och att vi nu jobbar hemma tillsammans är inte jobbigt på något sätt. Tvärtom så får vi ännu mer tid tillsammans vilket vi uppskattar även om vi har fullt upp på våra respektive håll. Våra samtalsämnen verkar aldrig ta slut och när vi inte pratar i munnen på varandra för att vi väljer att se film eller läsa istället så känns det så gött att bara ha honom nära. Ibland är vi iväg på olika håll och det kan ju vara kul… en kort stund. Jag älskar honom så mycket. Min Per!

I kväll ska vi fira vår kärlek här hemma i det lilla med champagne, god mat och ett lite lyxigare rödpang till det. Sen jag blev sjuk för två veckor sen så har vin smakat som typ bensin om jag ska vara helt ärlig. Det har varit som att kasta pärlor åt svin att bjuda mig på vin så det har blivit mest bubbelvatten för min del men nu tror jag att mina smaklökar börjar hitta hem igen.

Ha en fin torsdagskväll!

KRAM!

Hej!

Det kom en förväntansfull liten kille hem till oss igår. Jag hade ju lovat att säga till om påskharen kom förbi och det gjorde han ju så jag fick höra av mig och säga att de måste skynda sig hem till oss fort som tusan. Tyvärr så missade Loa och Majken honom precis men det gjorde inget; det viktigaste var att letandet kunde börja…

Det letades bland, snår, krukor och buskar…

… och sedär… det låg minsann en påskpresent från haren och väntade på Loa bakom en buske.

Majken förstod inte riktigt storheten i det hela. Hon hittade en massa andra roliga grejer… stenar till exempel…

Men storebrorsan hittade minsann…

Och då blev man ju så här glad när man upptäckte att det bland annat låg ett påskägg i kassen. Och vad som finns i ett påskägg… det har Majken stenkoll på ha ha…

När man kollat in alla grejer som fanns i påskkassarna så smaskades det choklad…

Och de stora fick bubbel…

… och charkisar.

Det funkade ju utmärkt att fira påsk utomhus i år och med tanke på omständigheterna så kändes det helt rätt. Vår innergård är så mysig att vara på även om den ännu inte är iordningställd inför sommaren. Det finns gott om plats för barnen att springa omkring och busa och det är massor av härliga växter överallt. Vi nyttjar den alldeles för lite inser jag…

Efter några timmar var det dags att runda av och säga hej då för den här gången. En annorlunda påsk är ju också en påsk eller hur?

När vi kom in igen så slocknade jag en stund i soffan. Jag märker att jag blir trött väldigt lätt och framförallt av att gå i våra trappor upp till lägenheten. Det blev ju några vändor upp och ner igen igår och jag klarar inte längre alla i ett svep. Jag måste stanna och vila på varje avsats. När jag väl är uppe så känns det som att jag knappt får luft och hjärtat håller på att hoppa ut. Helt galet hur nedsatt man kan bli på bara en vecka och jag inser att även om jag kan anses som medicinskt frisk så kommer det ta tid att komma tillbaka till någon slags vanlig form igen.

Idag är det superkallt ute (till skillnad mot igår då det faktiskt var rätt varmt), det blåser och har snöat… men nu ska vi trotsa det tråkiga vädret och gå ut en sväng i alla fall.

Ha en fin Annandag Påsk!

KRAM!

Hallå!

Tänk att jag hade en sån tur att just under den lilla stunden som jag var ute och tog lite luft igår eftermiddag så befann sig det här lilla gänget i Vasaparken på jakt efter påskharen. Nu lät vi så klart bli att kramas men bara att få vara dem lite nära gjorde ju att jag blev så glad och lycklig. Loa hade med sig sin kompis Frej och lilla Majken hon tultade mest omkring och hängde på de stora killarna för att kolla in allt spännande som de hittade på.

Påskharen hade lämnat massor av snask i äggen som tur var så glädjen var hur stor som helst i parken igår. Men innan jag skulle gå hem igen så var det viktigt att jag fick en liten scilla med mig. Gullunge Loa!

Och den här lilla då, hon som stod och vinkade länge länge när jag gick. Alltså hur mycket kärlek kan man känna för de här små. Den kan aldrig ta slut…

I eftermiddag ses vi igen. Då ska vi se om påskharen har hunnit att komma hem till vår gård. Kanske har han lämnat lite bubbel till de vuxna också. Det visar sig…

Ha en fin påskdag!

KRAM!