Hej allesammans!

Tänk att den här fina tjejen bara var drygt två är när jag och Per blev tillsammans. Nu fyller Lilly 16 och är nu, precis som då, världens gladaste och ödmjukaste tjej… eller om jag ska vara helt ärlig, en liten trotsfas ska vi nog i ärlighetens namn säga att Lilly var i under vår första tid tillsammans haha men det vände rätt snabbt. Jag som redan hade passerat tre trotsåldrar innan med mina barn tog nya tag, kavlade upp ärmarna och började om. Det är inte alltid lätt att få ihop allt med ”dina barn”, ”mina barn” och ex på båda håll, och vägen är inte alltid spikrak vad gäller det men det här med bonusbarn är verkligen en gåva här i livet. Jag är så tacksam för att Lilly och hennes storasyster Philippa finns i mitt liv.

Nu har vi firat och grillat klart för den här gången ute i solen på altanen. En så mysig Valborgsmässoafton med fina tjejer!

Den här dagen startade upp med två morgonmöten men sen har jag varit ledig resten av dagen. Jag börjar också vädra morgonluft nu, som man brukar säga, för idag fick vi besked om att vi i vårt HR Businessteam kommer att bli permitterade på fredagar framöver. Tråkigt kan man ju tycka om man tänker på orsaken till varför men vet ni… vi har jobbat med tunga grejer länge nu. Att vara med i processer när man måste säga upp duktiga, fina och kompetenta medarbetare det tar… så jag ser faktiskt fram emot att få vara ”ledig” på fredagar framöver och att få återhämta mig. Jag hoppas så innerligt att flygbranschen också kommer att återhämta sig till vissa delar i höst och att vi kan få jobba lite framåt igen Längtar… Jag älskar ju min bransch och det här året har varit förenat med så mycket sorg…

Men nu ser vi fram emot en fin helg med massor av sol som ger energi!

KRAM!

Hej på er!

Ja nu kryper det där jäkla skitviruset allt närmare för igår hörde Vendela av sig och berättade att hon hade feber och kände sig risig. Hon har ju umgåtts i sin ”bubbla” och klarat sig i ett helt år till skillnad från oss som blev sjuka redan förra våren men nu har de i hennes ”bubbla” blivit sjuka och två har fått provsvar att de har Covid-19. Vendela har tagit prov dag och det ska ett mirakel till att provet inte visar att hon har Covid-19.

Det känns så jobbigt att vara så långt borta när ens barn inte mår bra och särskilt när man vet att hon är helt ensam. Det gör ont i mammahjärtat. Som tur är så har hon vänner utanför ”bubblan” som har handlat mat åt henne som har lämnats utanför dörren och jag vet ju att de finns där för henne även om de så klart inte träffas eftersom de flesta är sjuka men mammakänslorna rår man ju inte över ändå.

Jag hade ju inte kunnat göra mer om jag hade varit kvar i Stockholm men det är bara känslan av att vara långt borta som är jobbig. Hur stora och vuxna än barnen är så rår man inte över de känslor som dyker upp när ens barn inte mår bra. Någon som känner igen sig?

Nu håller vi tummarna för att hon får en lika lindrig variant som vi fick och att hon kryar på sig snabbt. Älskade unge! Var rädda om er… upploppet nu!

KRAM!