Familj

Nu har vi åkt vårt sista åk för den här säsongen och vi summerar att det verkligen har varit en kanonvecka. Vi har haft lite förkylningar som härjat i familjen men om man bortser från det så har det varit fantastiskt.

När man är här så vill man bara ha mer… men allting har ju ett slut och nu är det dags att avrunda för den här gången.

Backarna har varit superfina i år. Vi har haft sol nästan hela tiden men ett par minusgrader och ingen vind vilket ju är helt perfekt.

Vi har susat nedför backarna, åkt rullband i Klarna-tunneln och fikat ute på vår uteplats…

… vi har också varit på After Ski. Jag och Vendela skulle egentligen After Ski:at på Wärdshuset igår men det var för mycket folk för vår smak så vi gled in på ett annat ställe och körde vårt eget After Ski. Galliano Hot Shot… vilken klassiker!

Vi fick tips om Sälenstugan Original som ligger i backen ovanför Sälfjällstorget och det var bästa stället hittills här i Lindvallen om man vill glida in för en lunch eller ett glas och vill ta en paus. Bra mat till bra pris och jag fattar inte varför vi inte tagit oss dit förrän nu. Här kommer vi definitivt att hänga mer framöver!

Jag åt en Jordärtskockssoppa med ett supergott bröd till.

I morgon åker vi hemåt igen och sen väntar en veckas jobb innan det är dags för mig att operera min rygg. Det har varit skönt med en verklighetsflykt och att få lite extra energi inför det som väntar. Jag har kunnat åka skidor och hängt med på det mesta men jag har ju ont och det ska bli skönt att bli av med det och kunna vara som vanligt igen.

Jag är så tacksam för min familj och det är fint att vi skapar upplevelser och minnen i fjällvärlden tillsammans! Jag har frossat lite i vemod nu men nästa år kör vi en favorit i repris och skapar nya fina minnen.

Vi ses i Stockholm!

KRAM!

Jösses vad dagarna går fort här i Sälen. Det är redan torsdag och för en stund sedan sa vi hej då till Jacob med familj som måste åka tillbaka till Stockholm för jobb och annat. Det är alltid så vemodigt att säga hej då när man har haft det så mysigt ihop, och det blev så tomt. Jag har mest åkt i backarna tillsammans med Jacob, Linda och barnen eftersom jag tar det lite lugnt och nu har jag blivit av med mina åk-kompisar.

Men igår körde vi en favorit i repris. För två år sedan när vi var här senast åkte vi upp till topprestaurangen Snögubben på en fondueafton. Jag älskar fondue och deras koncept är riktigt bra.

Men först firade vi Philippa och Vendelas födelsedagar. Philippa fyllde 20 år under tiden hon var i Tyskland och Vendela fyller år på söndag då vi har hemresedag. Presenter och bubbel blev det så klart!

Vi promenerade bort till Gustavstorget…

… där en pistmaskin kom och hämtade upp oss.

Spännande för de små.

Färden upp till Gustavsbackens topp tar bara några minuter.

Förra gången vi var här var precis i början på pandemin. Då blev vi serverade vid bordet men nu fick man varsin skål med oxfilé eller veganska alternativ; i övrigt plockar man allt från en buffé. Man kan alltså välja olika typer av menyer men vi valde oxfilé- och veganmeny lite blandat.

Så mycket goda grönsaker, såser och andra tillbehör. Man går inte härifrån hungrig om man säger så…

Efter några timmar när vi kände oss klara så blev vi upphämtade och åkte nedför backarna igen i pistmaskinen. Bra koncept och jag rekommenderar verkligen det här. Prisvärt!

Nu ska jag bege mig ut i backarna. De andra är redan ute och susar runt i i systemet. Jag tar alltid det lugnt på förmiddagarna eftersom jag då har rätt ont efter att ha legat och sovit en hel natt. Men det släpper successivt under dagen som tur är.

Ha en fortsatt fin torsdag!

KRAM!

Jag är så tacksam för att det faktiskt fungerar för mig att åka skidor. Jag tar det väldigt försiktigt och finåker mest men bara känslan av att få vara med hela gänget när de far runt i backarna är guld värt för mig.

Vi har hittills haft ett fantastiskt väder här i Lindvallen. Igår var det lite väl blåsigt men idag har vi haft ett perfekt fjällväder. Det har varit ett par minusgrader, vindstilla, klarblå himmel och sol, och det gör ju att backarna håller sig hyfsat fina långt in på dagen.

Där nere vid backens slut, i mitten på bilden bor vi. Flera liftar finns precis utanför huset och det är hur lätt som helst att ta sig över hela liftsystemet därifrån.

Så jäkla vackert!

Och den där lilla då… som kan hänga med i backarna nu. Johannes var ungefär lika gammal när han lärde sig att åka skidor för många år sedan.

I väntan på Valle…

Igår år vi lunch framför brasan på SkiLodge som ligger precis bredvid där vi bor.

Aperolen var god men fisksoppan var nog den sorgligaste jag ätit någonsin. Det var typ en vattnig buljong med några räkor, musslor och grå fiskbitar som låg som en klump i botten med ett torrt bröd till. Ingen var nöjd med maten (vi beställde olika) så det här stället behöver verkligen skärpa till sig för det var inte prisvärt alls. Dyrt och dåligt, och det är så synd för det är ett jättemysigt ställe.

Idag gick vi istället till Majkens sylta och jag tog en Moules som var svingod!

Efter några vändor till i backarna så gräddade vi våfflor vid vår uteplats och hade det gött i solen.

Efter en supergod middag som Johannes och Viktoria trollade fram så har alla bänkat sig framför TV:n här hemma. Det är visst en stormatch som pågår…

Det här är verkligen den bästa av semestrar. Att få hänga med alla ungar i en hel vecka, vara aktiva utomhus hela dagarna och bara behöva ta med sig myskläder att ha på sig på kvällarna. Så skönt och avkopplande. Vi alla funkar väldigt bra ihop och allt funkar väldigt smidigt vilket så klart underlättar. Vi delar upp oss i olika matlag där den som ansvarar för kvällens middag står för mat och dryck vilket är ett enkelt upplägg eftersom vi är så många. Vi börjar dock växa ur det här boendet som vi har bott i sen barnen var små så vi måste försöka hitta ett annat som har lite fler bäddar. Det måste inte vara just här i Lindvallen men om någon av er har något bra tips på ett boende mitt i backen med många bäddar till en lugn och skötsam storfamilj så hör gärna av er.

I morgon ska vi fira Philippa som fyllt år och Vendela som ska fylla år och då blir det inte middag här hemma. Då ska vi på en favorit i repris.

Vi hörs!

KRAM!

Efter den här jobbveckan som har varit ett mötesmarathon så unnade jag mig att runda av vid 16-tiden för hämtning av lillpojken och vårt lilla flickebarn på förskolan. Det var högsta prioritet idag! Som jag längtat efter dessa små, och så mysigt att få krama på dem igen. Det var den allra lyxigaste starten på helgen att få följa med dem hem ett par-tre timmar!

Innan jag gick hemåt för att äta fredagsmiddag med min Per så blev jag bjuden på ostron med bubbel och visst är det en lyxig start på helgen det med?

Finaste Lillpojken (han kallades för det innan han föddes) och hans pappa Jacob. Vår Johannes kallades för Lilleman eftersom han var lillebror till Jacob så Loa kommer nog liksom Johannes få behålla sitt bebisnamn i vissa sammanhang.

Och den här då, som är vårt lilla flickebarn. Hon som har börjat dansa på balettakademien med strängaste lärarinnan. Där får inga föräldrar följa med in i danssalen minsann. Inte förrän det är dags för dansuppvisning kommer mamma och pappa att få se på. Och som hon älskar det!

Efter en lyxig förrätt så vad det dags för mig att gå hemåt längs med mysigaste gatan i Vasastan; Rörstrandsgatan. Det var så härligt att se att krogarna som gapat tomma nu i två år var fyllda av gäster. Många har nog varit sjuka i Omikron och Stockholm börjar leva igen. Underbar känsla! Igår gjorde vi också något härligt som gav mig sjukt mycket energi. En cliffhanger… jag vet!

Ha en fin uppstart på helgen!

KRAM!