Hej på er!
Vilket härligt vårväder vi fick idag om än lite blåsigt. Ett härligt ljus och man känner verkligen att solen värmer.
Efter frukost så gick vi ner till havet och jag ville aldrig gå därifrån. Den här stranden är så speciell för mig. Jag är uppvuxen här och det har inte gått en enda sommar som jag inte varit på plats på min favoritstrand oavsett om jag har bott på ön eller inte. När jag var liten så åkte vi pulka i backarna uppe i skogen bakom livräddartornet men nu för tiden har jag bytt ut pulkaåkning mot promenader längs stranden vintertid. Vårt hus ligger nära stranden så vi går ner hit så ofta vi bara kan när vi är nere på ön, vilket vi ofta är.
Under alla år som jag har varit här på stranden… och det börjar ju bli några år nu… så har stranden sett olika ut från år till år. Man vet aldrig vad man möts av när man kommer ner. Ibland har stranden varit helt borta eller så har sanden flyttat på sig på grund av stormar men med eller utan hjälp så har det alltid rättat till sig förr eller senare. När jag växte upp så sjöd det av liv här. Det var en modern badort med restauranger, bowlinghall, midsommarfiranden och arrangemang. Ibland var det filminspelningar… jag minns exempelvis att vissa scener av Pippi på de sju haven spelades in här. Men sen dog liksom allt ut.
Det har gjorts en del tappra försök att göra något bra i de gamla slitna byggnaderna under åren men det flög liksom aldrig riktigt. De där byggnaderna som står i området idag gör ingen människa glad. Vi har i alla år sagt att “tänk om det kan komma någon med stålar som kan satsa på det här området så att det blir lite liv igen…” och nu har det hänt! Jag har skrivit om det tidigare att några duktiga och seriösa gotländska entreprenörer nu vill satsa på att utveckla den här delen av Toftastranden som ni ser här. Tänk er en blandning mellan Ystad Havsbad och Tylösand så fattar ni hur det skulle kunna se ut.
Jag är så för att de här förändringarna sker. Tofta och Gotland behöver det. Vi har inget liknande ställe här på ön och det jag har sett av planerna skrämmer inte mig. Vi har gott om stränder och natur och om vi inte ser upp så kommer Gotland att bli ett enda stort museum med alla restriktioner som finns överallt. Missförstå mig inte, jag är jätteangelägen om att vi ska bevara det unika vi har här på vår fantastiska ö, men det måste finnas utrymme för utveckling också. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Många ser fram emot det som är på gång men det finns också de som tycker att detta är förskräckligt och vill att allt ska vara som det alltid har varit. Man tycker att entreprenörerna skövlar och att de är roten till allt ont som sker med stranden just nu. Även det som stormarna ställer till med verkar vara entreprenörernas fel. Det ska kraftsamlas för att överklagas och protesteras och debatten är het i olika Facebookgrupper. Precis som det brukar vara när någon vill utveckla och förändra här på ön…
Nog om det. Fortsättning följer… Så här såg det ut idag. Ån hade växt och det gick inte att komma vidare längs med stranden. Så brukar det ofta vara på vårarna och då får man helt enkelt gå upp i sanddynerna och gå över en liten bro.
Ungefär där lämnade vi stranden och gick upp i skogen för att vända hemåt.
En underbar promenad!
Under eftermiddagen tog vi en tur till Västergarn och besökte gulliga Johanna som driver inredningsbutiken Stylemood. Hon har så mycket fina grejer så det blev en liten kasse som fick följa med hem. Jag har inte riktigt bestämt mig för om något ska få följa med hem till Stockholm eller om grejerna ska få vara kvar här. Jag får sova på saken. Nu myser vi på här hemma så mycket vi bara kan. I morgon jobbar vi härifrån ön och sen mot kvällen är det dags för oss att resa hem till Stockholm igen.
Ha en fin avslutning på helgen!
KRAM!
