Hej allesammans!

Det har blivit en tradition att vi i familjen firar 1:a advent hemma hemma hos oss och förutom något undantag så har det varit så sen jag och barnen bodde vid Stora Torget i Visby innerstad för massor av år sedan. Då gick vi först på ”Julskyltningen” som 1:a adventsfirandet i Visby kallas (grundade sig på att alla butiker i innerstan julskyltade sina butiksfönster och täckte av dem till 1:a advent. Typ som NK fast i mindre skala) och sen samlades hela familjen hemma hos oss för att dricka glögg. Den traditionen har vi hållit fast vid i olika konstellationer även om vi inte längre bor på Gotland.

I år adventspiffade vi dagen före 1:a advent. Jag hade tänkt fixa något nytt men det orkade jag inte med i år så det fick bli en favorit i repris. Enklast så… Fast lite nytt blev det ändå för i år puttade jag ner tallriset tillsammans med vatten i flaskan istället för att knyta fast det utanpå.

• 

• 

• 

I söndags gick jag upp hyfsat tidigt och bakade lussebullar….

… och sen fixade vi i ordning inför att familjen skulle droppa in.

• 

• 

I år lyckades vi få tag på Hellströms glögg vars innehåll består av äpple, julkryddor och gin. Bästa glöggen hittills enligt mig. Elisabeth som är namnet bakom Hellström gick i Vendelas klass på gymnasiet är världens yngsta Master Destiller. Hon är så grym så springer ni på en flaska glögg eller gin från Hellström så måste ni slå till. Vi testade också årets Blossa och den var också supergod. Båda är friska i smaken och inte så tungt söta så det passar mig perfekt.

Pepparkakor och grönmögelost måste man ju ha till glöggen.

Loa hade varit på ridning och Majken på Bamsegympa innan så alla droppade in efterhand.

Och jag älskar det här… leksaker över hela vår lägenhet och barn som stojar omkring.

När glöggeriet var klart så fixade Per en kycklingpaj till middag och sen var det dags att runda av för den här gången.

Nu har vi landat in här på Gotland igen. Vi har lämnat av mamma och det var tungt. Vi har varit tillsammans i nio dagar nu så att lämna henne ensam hemma i mamma och pappas hus var inte lätt. Nu vet jag att hon kommer att klara det bra. Hon är stark som få men ändå… en ny tillvaro väntar.

Här hemma har vi tänt en brasa och börjar tina upp för fy tusan vad det är kallt och vinterruggigt nu. Men mysigt ändå.

Ha en fortsatt fin vecka!

KRAM!

Hej svejs!

Hoppas att ni har en fin helg! Jag har ju kamperat ihop med min mamma nu i en vecka; först några dagar hemma hos henne och pappa och sen här hemma hos oss i Stockholm. Hon har fått möjlighet att i lugn och ro landa ner i allt och få fått umgåtts med oss och med alla våra ungar. Det har gjort henne gott och jag tror att hon är redo att möta vardagen där hemma nu. I morgon reser vi tillbaka till Gotland igen och det känns fint att landa ner i det vi har på gång i veckan.

Igår kväll var vi hembjudna till Johannes och Viktoria i deras supermysiga lägenhet och mamma fick krama på min son nr.2.

Vi drack bubbel…

• 

• 

… och lyssnade på vinyl.

Sen var det dags att fixa middag…

• 

• 

… och vilken middag… Vi blev bjudna på asiatisk mat som inte gick av för hackor. Så förbaskat gott allting! Johannes är fantastiskt duktig på att laga mat och Viktoria jobbar på Systembolaget så ni kan ju bara tänka er den kombon. En magisk måltid!

Klart man måste dricka sprit till asiatisk mat! Jag som vanligtvis inte dricker sprit tyckte faktiskt att den här var god! I Kina dricker man te eller sprit till middagen vilket är lite konstigt i vår värld men vi fick också ett vitt vin till maten som Viktoria valt ut. Magi!

Till dessert blev det tryffel och japanska chokladpinnar. Vi var i mathimlen kan jag säga…

Idag har vi firat en fin advent alla tillsammans och jag tror nog att jag har fått till några bilder som jag kan visa i morgon när vi landat in på Gotland.

Vi hörs!

KRAM!

Hej Hej!

Här går de… en mormor med sitt barnbarn. Så fint att de fick de träffas igen och att mamma äntligen fick se hur- och vart Vendela bor. Vi åt en lunch ihop och sen fortsatte Vendela med sitt pluggande och vi åkte tillbaka hem till oss.

Vi är alla rätt trötta och slitna efter allt som hänt senaste tiden så det var skönt att bara landa in här hemma igen i lugn och ro. Jag känner att jag ligger efter med allt möjligt nu och det känns som att jag har kniven mot strupen med allt. Jag gillar att ligga steget före och ha koll men nu planeras allt i sista sekunden. Men det får väl bli som det blir tänker jag. Vill också passa på att säga att jag vet att ni har svårt att trycka på det lilla hjärtat som finns längst ner i mina inlägg (gillaknappen). Det lyser ofta rött och när man klickar på hjärtat så försvinner en gillamarkering. Jag hoppas att felet ska bli fixat så fort som möjligt för det är ju lite irriterande när saker och ting inte funkar.

Idag ska det i alla fall adventspiffas här hemma så jag ska alldeles strax bege mig ut och köpa några passande blommor. En liten present ska också inhandlas för ikväll ska vi på middag hemma hos Johannes och Viktoria. Det blir mysigt för mamma att få träffa ännu ett av sina barnbarn.

Ha en fin lördag!

KRAM!

Hej på er!

Ja här har det varit fullt upp de senaste dagarna. Det är ju en del att stå i just nu men nu tar vi en paus och igår kväll landade vi in här hemma hos oss i Stockholm igen. Idag har jag jobbat här hemma och mamma har bara tagit det lugnt och pustat ut lite. Skönt för henne.

Alldeles strax ska jag följa henne till vår äldsta son Jacob och så ska de tillsammans hämta upp barnen på förskolan och sen äta middag ihop. Jag ska träffa några vänner på stan vilket ska bli ett väldigt skönt avbrott. Det finns ju en värld som pågår som vanligt där ute vilket man inte tror när man hamnar i en sådan här bubbla. Det ska bli skönt att få kliva ur den för en stund.

Jag ville bara titta in lite snabbt och säga att allt är bra med oss och att vi tar oss framåt. Det blir bra det här… så småningom.

Ha en fin torsdagskväll så hörs vi snart igen!

KRAM!

Hej på er!

Jag vill börja med att återigen tacka er alla som på olika sätt har hört av er. Jag har fått så många fina hälsningar de senaste dagarna och jag uppskattar varenda en. Jag har tyvärr inte hunnit att svara er alla än för tiden räcker inte riktigt till, men det kommer.

Ja idag har vi tagit hand om varandra min mamma, min syster och jag. Allting känns ju så konstigt… ibland gråter vi en skvätt, och ibland skrattar vi ihop. Båda delarna behövs nu när vi ska ta oss igenom de här första sorgliga dagarna, och även senare för den delen…

Mamma ville bjuda oss på lunch idag så när den värsta lunchrusningen lagt sig så promenerade vi ner till Hotel Kokoloko som ligger en bit söder om Visby ringmur.

Sen tog vi en biltur ut till stugan i Gnisvärd och fick lite frisk havsluft. Det hade pappa älskat för det bästa han visste var att åka dit. Vi vaknade ju upp till ett vitt Gotland i morse så det var riktigt kallt och ruggigt vid havet idag men solen strålade från en klarblå himmel vilket vi verkligen behövde just idag.

Lilla mamma!

Vi tog en sväng förbi vårt hus där jag inte bor den här svängen. Jag bor istället hos mamma nu när jag är här nere på ön.

Som avrundning på vår lilla biltur så körde vi förbi gården där jag är uppväxt.

Det är så många minnen som sköljer över mig när jag stannar till här och jag älskade verkligen att växa upp här bland en massa människor och djur. Det fanns allt från hundar och katter till höns, lamm (som vi här på Gotland kallar får), kor och hästar här på gården. Det var alltid huset fullt men nu är det andra tider och gården är såld sedan många år tillbaka.

Nu är vi hemma igen och i kväll ska vi prata ihop oss allt möjligt inför att vi i morgon ska till begravningsbyrån och på onsdag reser mamma med mig upp till Stockholm och stannar över advent. Det tycker både hon och jag känns så bra! Min syster och hennes man håller ställningarna här hemma i mammas hus under tiden.

Mamma fixar och donar här i köket nu när jag sitter och bloggar. Hon älskar att pyssla om oss och det är nog lite terapi för henne också för då känner hon nog att något känns lite som vanligt.

Ha en fin måndagskväll!

KRAM!

Hej allesammans!

Igår somnade min älskade pappa in och även om det gör så ont att säga hej då så kunde han verkligen inte ha fått ett finare avslut nu när det ändå var som det var. Han hade inte ont någonstans, allt gick lugnt och stilla till och det är det jag tänker på under tiden som tårarna rinner och det bara känns tomt, jobbigt och konstigt.

Min pappa har levt ett långt liv och ingen lever för evigt men det ändå så tufft när någon som funnits så självklart med en hela livet helt plötsligt är borta. Nu väntar en massa praktiska bestyr och min lilla mamma ska hitta en ny vardag utan sin älskade livskamrat. Det kommer hon att göra så småningom och vi, min syster och jag och våra familjer kommer att finnas med henne på hennes resa i sin nya tillvaro.

Nu tänker jag på pappa och lyssnar på den HÄR.

Var rädda om er så hörs vi snart igen!

KRAM!