Familj

VINTERGATAN…

Posted on

Hej Hej!

Här bor vi, på Vintergatan med utsikt över en del av Lindvallens backar. Vi hyr en lägenhet med tre rum, kök, allrum, två badrum och bastu. Eftersom de är välplanerade så får vi alla plats utan problem. Vad jag förstår så är de privatägda, hyrs ut via SkiStar och vi har bott i en och annan av dessa lägenheter under åren. I år hade vi inte lika bra tur med boendet till skillnad från förra året. Det är rätt slitet här och det har nog inte gjorts något med den här lägenheten på åtskilliga år. Men nu vet vi vilka lägenheter som är sämre än andra… till nästa gång vi reser upp tänker jag.

Men läget är oslagbart. Man kommer enkelt till de blå, röda och svarta backarna från där vi bor och precis utanför har vi barnbackar, skidskolan och alla annat som är bra när man har små kiddos med.

Idag blåste det galet mycket på fm, typ storm, så några av oss stannade hemma under tiden som entusiasterna trotsade vinden och kastade sig utför. Jag hann jobba undan en hel del under förmiddagen men på eftermiddagen hade vinden mojnat så då hängde vi andra på. Backarna var superbra även idag. Så roligt att åka när det inte är moddigt och isigt.

I backen bjöd Skistar på ett gratisåk med skidinstruktör så det nappade jag på och fick lite mer tips om hur jag kan slipa på min åkning. Bra grej, eller hur?

Nu är vi hemma igen och vi är rätt möra i benen. Jag har på känn att träningsvärken kommer i morgon…

Vi lever i vår lilla bubbla här och tänker att vi tillåter oss att göra det så länge vi har möjligheten. Vi vet ju att det finns en värld här utanför som är väldigt annorlunda just nu. Förr eller senare kommer vi tillbaka till den.

Var rädda om er!

KRAM!

18+

VÅR FÖRSTA DAG I SÄLEN…

Posted on

Hej alla bloggvänner!

Alltså vilken första dag vi fick! Strålande sol, vindstilla och fantastisk skidåkning. Jag är så glad för att mina mina knän fixade en dag i backen för det var verkligen inte självklart efter min meniskoperation och allt. Men jösses vad det kändes i låren på eftermiddagen. Jag rundade av när jag kände att skidorna börja fladdra.

Där nere till vänster bredvid Ski Lodge bor vi.

Bästa svängen Hökarängen!!!

Och vår lille krigare Loa han körde på i backen hela dagen. Han tycker att det är så roligt och han ville aldrig sluta åka. När han åt middag nu för en liten stund sen så var han så trött så att han trillade av stolen, ha ha.

Mackapaus i pulkan…

Lilla Majken är såååå frustrerad för att hon inte får åka skidor. Hon vill göra allt som Loa och vi andra gör och vill inget annat än att sätta på sig laggen och susa iväg. Hon förstår inte att hon är lite för liten för det än så länge. Nästa år, när hon är 2,5 år, då ska hon få börja åka.

På lunchen pausade vi på Ski Lodge och slängde oss i solen. Så varmt och skönt! Precis så här ska det vara när man är på skidsemester, eller hur?

Loas kompis Bodil och hennes föräldrar mötte upp precis som förra året. De har en stuga här uppe i Sälen och man blir ju allt bra sugen på en alltså…

Jag är så glad och tacksam för att vi har nästan hela vår familj samlad här nu när det är som det är i världen. Det är väldigt lugnt här uppe i Sälen men det brukar det å andra sidan alltid vara den här tiden på året, fast i år är det lite extra lugnt. Inga liftköer och gott om plats i backarna. Vi följer med i vad som händer men försöker njuta så mycket vi kan av det vi har här.

Nu är det dags för dusch och sen middag. Lyxigt att bara få luta sig tillbaka och bli serverad middag i kväll.

KRAM!

21+

NÄR MAN FÅR FIRA EN 18-ÅRING…

Posted on

Inlägget innehåller en reklamlänk till Arket.

Hej hallå!

Idag har det firats minsann eftersom en av Pers tjejer fyller 18. Jag fattar nada. Den här damen var bara fem år vi träffades och nu är hon helt plötsligt vuxen och går andra året på gymnasiet. Kloka fina Philippa och det är så härligt att ha fått vara med under alla år och sett henne växa upp till den hon är idag. Älskade bonusunge!!!

Bland annat så fick hon dessa snygga Veja-sneakers som åkte på med en gång. De hittar ni HÄR.

I vår familj får man alltid önska sig vilken mat man vill ha och som tur är så väljer barnen god mat nuförtiden. Jag minns hur det kunde vara när alla våra barn var små då kunde det bli nudlar med räksmak, fiskbullar eller något annat oskönt till födelsedagsmat men har man lovat så har man.

Under tiden jag lagade mat så spelades det Uno.

Och idag blev det lyckligtvis Chicken Thai.

Det dracks Cava till maten men jag och Lilly drack det här alkoholfria bubblet; Barrels & Drums. Helt ok alternativ tycker jag.

Och sen var det lilla firandet över för den här gången för nu ska det så klart firas med kompisar framåt kvällen. Ett större kalas med övriga familjen får bli av lite längre fram när vi alla är samlade.

I kväll är det mellofinal och jag känner mig faktiskt lite osugen på den. Det är nog för att jag inte har någon bra koll på de som är med. Men det är ju ändå lite trevligt med glitter och glamour och om inte annat så är det alltid kul att spana efter Johannes musikerkompisar som brukar dyka upp i olika sammanhang. Ikväll är det Herman som är en av textförfattarna till The Mamas låt.

Ha en härlig lördagskväll!

KRAM!

20+

HUR VI FICK IHOP VÅR BONUSFAMILJ…

Hej på er!

Här är de, våra fem vackra ungar! Det har gått några år sedan den här bilden togs. Närmare bestämt snart fem år sedan så det har hänt en del sen dess. Framförallt så kan man se det på de där minsta damerna som nu i närtid blir 15 och 18. Jag och Per har ju hängt ihop ett tag nu och jag tänkte att jag skulle berätta lite om hur vi gjorde för att få ihop allting när vi bestämde oss för att vi skulle vara vi för snart 13 år sen.

Förutsättningarna var att jag hade tre barn i åldrarna 11, 14 och 18 och Per två i åldrarna 2 och 5. I början blandade vi inte in barnen alls. Det tog säkert ett halvår innan vi lite försiktigt började låta dem bekanta sig med både oss och varandra. Vi kände att vi ville vara trygga och säkra på vår relation innan vi blandade in barnen. Det som var skönt var att barnen klickade direkt och det har nog mycket med att göra att det är så stor ålderskillnad mellan dem. Det fanns liksom ingen konkurrens eller något känsligt i kontakten dem emellan. Utmaningen för oss låg i att Per helt plötsligt skulle bli bonusförälder till tonåringar och jag skulle börja om med småpluttar igen. Den vägen var väl inte helt spikrak om man säger så.

När vi bestämde oss för att flytta ihop så ville vi så mycket och vi ville få ihop oss alla till en familj även om vi var jättenoga med att inte ta någon mamma- eller papparoll för våra bonusbarn och vi insåg rätt snabbt att jag skulle sköta huvuddelen vad gäller mina barn och Per huvuddelen för sina. När vi i början klev in på varandras områden utan att kanske ha den där riktiga förståelsen för hur det kan vara, det var då det körde ihop sig. Exempel på det är att jag tyckte att Per inte alltid hade förståelse för att när man har tonårsbarn, för min inställning är att man får välja sina strider och inte hugga på allt som dyker upp vilket man inser när man betat av ett par tonåringar, samtidigt som jag kunde tycka att det var superjobbigt ibland att återigen plocka fram tålamodet man måste ha med barn i trotsåldern med allt vad det innebär.

Vår inställning blev då att vi i stället skulle vara en extra vuxen för våra bonusbarn som man kan känna sig trygg med och i övrigt så hade våra barn sin mamma och sin pappa som hade sina självklara och naturliga roller. När den insikten kom, då la sig ett lugn i vårt hus.

När vi har haft möjlighet så har vi rest ihop med alla våra barn, både på solsemestrar och skidsemestrar och det är klart att det har svetsat ihop oss som familj att ha fått samla ihop fina semesterminnen. Bilderna ovan är från Makrigialos på Kreta där vi hyrde en lägenhet med egen pool precis ovanför stranden. Det var sol, klarblå himmel och glada barn i en hel vecka i sträck. Så fina minnen.

Så för att summera… det har inte alltid varit en dans på rosor men det har ändå blivit bra. Alla måste hitta sitt sätt utifrån sin olika förutsättningar och det här var vårt sätt, men det är inget facit över hur man ska göra. Det har varit många viljor på alla håll och kanter och ibland har det stormat men det är alltid en fördel om alla vuxna kring barnen kan prata med varandra och samarbeta för att få helheten så bra som möjligt. Det är inte alltid så lätt och ibland kanske det inte går och då får man göra det bästa av den situationen men jag är så lycklig över att vi har trygga och harmoniska barn och det är det viktigaste av allt! Våra barn har en fin och enkel relation till varandra och nu är de små snart vuxna de också. Svindlande när man tänker på hur mycket som har hänt på 13 år.

Men nu är det fredag och nu är det dags att laga lite god mat till middag. Ha en fin fredagskväll!

KRAM!

22+

NÄR MAN FÅR GÅ PÅ BIO MED EN ÄLSKAD LILLPOJKE…

Hej på er!

Precis innan vi reste till Egypten fick vi låna vår lilla Loa en eftermiddag för att gå på bio. I julklapp hade han önskat sig ett biobesök med oss så vi slog till en lördag för ett par veckor sedan och han valde “Lilla spöket Laban” .

För en liten lillpojke så är det ett äventyr att bara få åka tunnelbana…

…och att få beställa in popcorn och läsk.

Och vad gör man efter bion? Jo man går så klart till godisaffären för att handla lördagsgodis. Det är så mysigt att få låna den här lillpojken då och då och tänk att han har blivit så stor att vi kan hitta på roligheter ihop.

Här sitter jag och bloggar under tiden som ULRICA sitter och jobbar med min blogg. Alltså, den här stjärnan… hon är så grym. Hon bara trollar fram lösning efter lösning på de bekymmer jag har. Om ni behöver hjälp med att flytta en blogg till WordPress så är det den här tjejen ni ska vända er till. Jag är sååå nöjd!

Nu är det dags att fixa lite mat här för nu har vi jobbat på en stund och magarna börjar kurra.

Ha en fin kväll!

KRAM!

Follow my blog with Bloglovin

15+